(DMSO - Thomas Newman)
Med övergångarnas (från text till rörlig bild) alla vanliga snedsteg i åtanke (för snabba tempoväxlingar i samband med viktiga passager som utesluts och fakta som inte förtäljs) är nog filmatiseringen av Janet Fitchs debutbok, Vit Oleander, min bästa bok-som-blivit-film-bok/film.
Ja, för att filmen har bevarat känslan som går att finna i boken och för stämningen framför allt. Det är en balansgång mellan mörkt och vackert, hemskt och ljust. Soundtracket, komponerad av Thomas Newman (även Revolutionary Road, Wall-E och American Beauty, bland andra), gör väldigt mycket.
Romanen/filmen handlar, på ytan, om Astrid som hamnar på barnhem, när hennes mamma blivit dömd för mord på sin pojkvän och hamnat i fängelse. Sedan startar en karusell av olika fosterhem, en gång är det en väldigt kristen familj, en annan ett hem som är för bra för att vara sant. Allting är fel, inte för Astrid, men för hennes mamma.
På djupet handlar det först och främst om bandet mellan mor och dotter, och hur långt det måste gå innan den ena måste släppa taget om den andra, klippa det, för att den andra ska kunna leva. Det är känslosamt och poetiskt berättat. Astrid är beundransvärd.
Vad kul att höra att den bivit film! Läste själv boken för några år sedan och tyckte jättemycket om den - tack för tipset! =)
SvaraRadera