Skräp

Mattias Hagberg började en dag fundera på var hans familjs sopor blev av. Han började räkna, föra tabeller, försöka komma underfund med den oändliga mängd sopor som varje svensk lämnar efter sig per år. Små texter skrevs, nya frågor väcktes och följdes upp. Resultatet är en liten och mycket obehaglig reportagebok.

Ordet skräp har kanske få positiva associationer knutna till sig, och man skulle därför kunna tro att en bok i ämnet skulle vara långtråkig, snusförnuftig och antingen simpel eller alltför högtravande. Så är dock inte fallet. Författarens egna små experiment och insikter är färgstarka och uppriktiga, och blir för läsaren både intressanta och underhållande. I jämförelse med dessa partier blir de texter som handlar om avfallshanteringens historia och aktuell politik lite grå och sega, även om de är viktiga för att man ska få en tydlig bild av det ytterst bristfälliga kretslopp som vårt avfall skickas ut i.

Det obehagliga i boken är dess slutsats. Hagberg är noga med att inte moralisera eller försöka pracka på någon sitt eget synsätt, men slutsatsen efter en genomläsning blir i alla fall att vi måste göra något åt skräpet. Och det räcker inte med högteknologiska lösningar, förbränning och återvinning. Vi måste agera i problemets kärna; vi måste se till att mängden avfall minskar. Vi måste slänga mindre, för att tala klarspråk. Och för att kunna uppnå detta måste vi konsumera mindre, speciellt av importerade varor och livsmedel.

Det låter kanske inte så svårt, men det kräver faktiskt att vi ändrar hela vår livsstil för att vi ska kunna gå tillbaka till det småskaliga, ekologiska kretsloppet. Författaren är den första att erkänna att det varken låter enkelt eller lockande. Han kommer inte heller med några konkreta tips till läsaren som blivit engagerad. Många frågor utan svar blir det, men det är ju för att det inte finns några svar. Vi vet inte vad vi ska ta oss till för att se till att den här planeten överlever vår våldsamma framfart på den. Trots denna dystra framtidsutsikt är boken inte deppig, den är konstaterande.

Om du tror att problem lättare löses om tankar väcks och fler börjar fundera, läs den här boken och sprid innehållet vidare.