Web Analytics Bookbirds: Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg

tisdag 16 september 2014

Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg

Den som någon gång har försökt förstå innehållsförteckningen på till exempel schampo, tandkräm och hudkräm, vet nog att det är ungefär lika lätt som att lära sig alla växters namn på latin utantill. Hur kan det vara så att vi som konsumenter inte vet vad företagen och dessa skönhetsindustrier fyller tuberna och burkarna med, men ändå känner ett tillräckligt stort förtroende för, för att applicera innehållet på vår ömtåliga hud och riskera att påverka hela planeten? Det är inte en fråga som Katarina Johansson besvarar i sin bok Badskmt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg. Snarare försöker hon tala om vad de olika ingredienserna är och hur dessa kemikalier påverkar kroppen och miljön.

Många ämnen är svårnedbrytbara och kan lagras i organismer i flera år. Ju högre upp på näringskedjan man är i, desto högre halter av kemikalier får man i sig. Trots att användningen av dessa kemikalier inte har pågått under en lång tid, i jämförelse med hur länge det har funnits liv på jorden, kan man se effekterna i naturen redan nu. Ungar föds deformerade och reproduktionen minskar. Det här påverkar även oss människor.
 
I det vanliga schampot finns antagligen följande ingredienser som mer eller mindre är "nödvändiga" för att håret ska kännas rent och mjukt efteråt: 

- Natriumlaurylsulfat (SLS). 
Det här finns i det mesta som löddrar, som schampo, Bamses barntandkräm och Svanenmärkta Bliw-tvålar. Problemet med SLS är att det torkar ut huden och kan orsaka hudinflammation och hårbottenproblem, därför måste man tillsätta andra kemiska ämnen som tar bort den här effekten, som glycerin, silikoner eller rapsolja. Den danska Miljøstyrelsen har själv valt att klassificera SLS som ett CMR-ämne. "Det är sådana som kan vara cancerframkallande, kan ändra den genetiska informationen (mutagena) och/eller vara reproduktionstoxiska". Anledningen till att SLS finns på den danska listan, har inte en vetenskaplig forskning som grund, utan bygger på en datormodell som jämför ämnen med samma struktur med varandra.

- Parfym.
I innehållsförteckningen brukar det bara stå "parfum" utan att specifikt nämna vilka ämnen. En doft kan innehålla flera ämnen i väldigt små mängder, men klumpas oftast ihop på ingredienslistan. De mest allergiframkallande ämnena måste dock uppges var för sig om de finns i en viss mängd. Många av parfymblandningarna innehåller ftalater som ska göra så att doften varar längre, nackdelen är dock att ftalater kan orsaka hormonella bekymmer för pojkfoster. Vi konsumerar så mycket parfym att det renade vattnet, vid reningsverkets utlopp doftar av parfym.

- Konserveringsmedel. Okej att det inte är konserveringsmedlen per se som gör att håret är renare efter duschen, men det är dessa som gör att schampot kan stå hur länge som helst på hyllan utan att ingredienserna möglar. Dessa medel försvårar bland annat reningsarbetet av vatten, när de kommer ut i naturen och vissa av dem tror man är hormonstörande.


Men vad ska man som konsument göra? Katarina Johansson avslutar det hela med ett kapitel som heter Hjälp på vägen, där hon ger råd på hur man ska tänka och vad man kan göra, som till exempel  att man ska undvika produkter i sprayform och parfymera hårtopparna istället för direkt på huden och så vidare.

 

Johansson ger vidare recept på saker man kan göra själv, som schampo på ägg, honung och bikarbonat, och ansiktsmask på naturell yoghurt och honung. Det finns såklart ett litet dilemma med att röra ihop ätbara saker och sedan applicera det på hud, när det samtidigt finns människor runt om i världen som svälter. Så här skriver hon: "Jag tycker också att maten gör bättre nytta i magen. Samtidigt gillar jag inte svårnedbrytbara kemikalier i avloppet. Vare sig man använder syntetisk eller ätbar kosmetiska så tror jag att det viktigaste är att vi drar ner på konsumtionen. Vi behöver inte så mycket som vi tror och inte heller så ofta som vi tror, vi är bara fångade i en norm."

Johansson avslutar det hela med ett uppslagsverk över de ämnen som danska Informationscenter for Miljø & Sundhed tycker orsaka problem för antingen hälsa eller miljö, men hon har också lagt till ämnen som hon själv tycker att man ska undvika. Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg är skriven 2011 och mycket (eller tvärtom, lite) kan ha hänt sedan dess. Nya ämnen kan ha tillkommit medan gamla kan ha blivit förbjudna. Eftersom regleringen av vilka ämnen och kemikalier som får förekomma på marknaden är rätt så korrupt, läggs mycket ansvar på konsumenten själv. Självklart har man ett val, men man måste veta vad det är man väljer, skriver Johansson. Man måste lära sig vilka ämnen man ska hålla sig borta från och tänka själv. För framtiden.


LÄS MER:
För den som vill ha den danska listan över farliga kemikalier, har jag googlat fram danska Miljøstyrelsens lista "List of Undesirable Substances" från 2009. På den står det vad de olika ämnen kan ha för andra namn, vilken grupp av ämnen de tillhör och varför de är med på listan. Här.

2013 publicerade svenska Naturvårdsverket rapporten "Gifter & Miljö 2013 - om påverkan på yttre miljö och människor", som samlar bland annat studier och resultat från miljöövervakningsprogram som mäter halter och påverkan i den svenska naturen. Här.

2 kommentarer:

  1. Jag älskar den här boken. Har du sett att hon släppt en bok som heter Den onda badankan? Så otroligt välbehövlig men skrämmande läsning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade inte sett det. Tack för tips!

      Radera