Våren kom och gick och sommaren är nästan redan förbi. Här kommer den fjärde delen av totalt fem planerade från bokförlagens vårutgivning. Obs!! Jag gjorde denna lista i början av våren då jag bläddrade bland titlarna i Svensk bokhandels katalog. Den här listan kan därför innehålla en del fel, vad gäller t ex utgivningsdatum.
Flyktingfrågan har kommit att genomsyra alla samhällsdiskussioner. Med stort engagemang berättar asylrättsjuristen och debattören Viktor Banke om människorna det handlar om, den farofyllda vägen till Sverige och mötena med myndigheterna.
Andrum handlar också om makthavare och medier, om det breda stödet för mottagandet men också om hur de restriktiva rösterna som vädjar till folks rädsla blivit starkare. Har vi kunnat ge de asylsökande skydd eller är det Sverige som behövt andrum från flyktingvågen?
Tack vare den teknologiska utvecklingen är behovet av mänsklig arbetskraft mindre än någonsin. Det välstånd som i början av 1900-talet krävde tio människors arbetsinsats kan i dag produceras av en enda människa. Ändå arbetar vi mer än vad man gjort under större delen av historien. Utbrändhet och stress ökar, jobb fylls av »tomt arbete« och pensionsåldern höjs.
I arbetssamhället är det ett självändamål att jobba – oavsett vad vi gör på jobbet.
I trettiotalets Paris, där det ena billiga hotellrummet liknar det andra, undervisar en ung kvinna sig själv i likgiltighet. Hon har undkommit en personlig tragedi och flyttat till Paris för att finna mod och självständighet. Hon intalar sig att aldrig förvänta sig något, i synnerhet inte vänlighet – och i synnerhet inte från männen. I morgon, beslutar hon sig, ska hon bleka håret blont.
När den engelska författaren och kritikern Olivia Laing drabbades av en förtärande ensamhet i New York efter att ett förhållande oväntat hade kraschat, vände hon sig till konsten för att fylla sina dagar och få lindring. Och med dess hjälp började hon utforska vad ensamheten kan göra med oss och vi med den. Resultatet blev den internationellt uppmärksammade essän "Den ensamma staden". Laing skriver om ensamheten hos Edward Hopper, Andy Warhol, Henry Darger, David Wojnarowicz och andra konstnärer – men också om sätt på vilka konsten och livet kan flätas in i varandra och skapa utrymme för mänskliga möten under omständigheter som kan verka allt annat än gynnsamma.
Samma kväll som Angola utropar sin självständighet tar Ludo det drastiska beslutet att mura in sig i sin lägenhet i Luanda. Där blir hon kvar i nästan 30 år. Hon överlever på grönsaker som hon odlar på terrassen och en och annan duva som hon lyckas fånga. När det blir kallt eldar hon upp sina möbler och böcker. På väggarna skriver hon ned sin historia.
Men en dag bryts hennes isolering av gatpojken Sabalu som lyckas klättra tio våningar upp till terrassen. Det blir början på Ludos väg tillbaka till livet.
År 1986 döms 15-årige Samir för att ha mördat sin styvmamma hemma i lägenheten i Tensta och blir inlåst på mentalsjukhus.
Alla instanser polis, åklagare, domstol och rättspsykiatri är övertygade om att pojken är den skyldige. Men de missar att det rör sig om ett falskt erkännande för att skydda den verklige gärningsmannen. När Samir några år senare berättar sanningen vill ingen tro honom. Inga förhör hålls med den utpekade gärningsmannen, och någon analys av de tekniska spåren, däribland Samirs blodiga kläder, görs inte heller.
För ett par år sedan började Anders Johansson, kriminalreporter på Aftonbladet, granska ärendet i podden #Fallet och lyckades gräva fram nya bevis. Nu, trettio år efter mordet, har domen rivits upp.
Lucy Barton återhämtar sig långsamt från vad som borde ha varit en enkel operation. När hennes mamma, som hon inte har talat med på många år, kommer på besök verkar det som om deras trevande samtal om människor från förr skulle kunna få dem att hitta tillbaka till varandra. Men strax under ytan finns all spänning och frustration som genomsyrat deras relation. Och som tagit sig uttryck i Lucys flykt från den trasiga familjen, hennes önskan att bli författare, äktenskapet och kärleken till de två döttrarna.
På ett kafé mördas en kvinna av sin älskare och dör i dennes armar. I skaran människor nära händelsen finns Anne Desbaresdes, vars pojke tar pianolektioner i samma hus.
Anne, sysslolös och uttråkad hustru till den rikaste mannen på orten, påverkas mycket starkt av tragedin och måste gång på gång återvända till kaféet. Där träffar hon ett annat vittne till mordet, Chauvin, en av hennes mans anställda. Under stora intag av rött vin samtalar de om vad som kan ha hänt det unga paret – och varför han sköt henne. Långsamt märker de hur krafter som hotar deras jämvikt tar dem i sitt våld.
I tre pjäser som nyligen spelats på scener i Stockholm ger Sara Stridsberg röst åt fångna och suveräna, besegrade och odödliga.
Mer Sara Stridsberg på Bookbirds:
Genom
Pesthuset och andra pjäser introduceras Kandre för första gången i bokform som dramatiker. Utgåvan innehåller den lekfulla Fyra röster, där rollerna innehas av syskonen Brontë, den uppsluppet satiriska Poeten och Kritikern, den existentiellt laddade Vilse om två tonårsflickor som möts i skogen, och den klaustrofobiska Tre veckor på jorden som korsar Beckett-stämning med gotisk fantasi. Titelpjäsen Pesthuset är en tät pjäs om två personer som sökt skydd undan pesten i ett isolerat hus. En oerhörd laddning byggs upp under de tjugo dagar som handlingen utspelar sig och gränsen mellan verklighet och mardröm löses sakta upp.
Ena stunden grälade Lili med sin make Dan, i nästa sekund såg hon honom dö i en bilolycka precis utanför deras hus. Tre år senare har Lili lyckats komma på fötter igen, med hjälp av sin stöttande syster Rachel och tack vare sina två små döttrar. Men trots att allt utifrån ser normalt ut, sitter Lili fortfarande fast i ett träsk av självmedlidande – hon saknar Dan och är trött på allas tjat om att hon måste gå vidare.
När Lilis arbetsgivare ger henne uppdraget att illustrera en flora – men inser att hon inte kan något om växtriket överhuvudtaget – anmäler de henne till en trädgårdskurs. Lili går motvilligt till kursen, där en brokig skara figurer samlats under ledning av den tystlåtne men stilige Edward. Och kanske kan solvarm jord, ny vänskap och spirande förälskelse väcka Lili till liv och få henne att blomma igen?
Möjligheterna är oändliga för en som är ung och lovande: tvärkonstnärliga projekt, zine, foto, matblogg, stickblogg, nästa generationsroman. Men varför göra någonting annat än vältra sig i självömkan, hemma i sina underkläder?
Spleen är svårmod, olust, ennui, vemod, melankoli, håglöshet. Ord som frammanar bilder av bleka, attraktiva och mycket magra människor i olika tillstånd av upphöjt, intressant lidande. I denna serieberättelse undersöker Ulla Donner vad som står mellan henne och hennes nya fabulösa jag.
Ska en parodi uppfattas bara som kritik eller kan den också vara en förtäckt hyllning till föremålet för parodin? I många år har poeten Jesper Svenbro fascinerats av Arthur Rimbauds klassiska långdikt ”Vad poeten får höra när det blir tal om blommor” som parodierar den äldre kollegan Théodore de Banvilles blomsterrika bildspråk. Nu har han gjort en halsbrytande översättning av dikten och skrivit en inledning som både diskuterar poängen med Rimbauds parodi och kastar ljus över Svenbros egen poetiska praktik.
I denna tvåspråkiga utgåva har Jesper Svenbro – utöver sin inledning och översättning av dikten – fogat två brev från Rimbaud till Banville, Kerambos-myten, en parodi på Homeros, sina egna tankar om parodin som genre samt fylliga kommentarer till översättningen av Rimbauds dikt.
I ett slutet kvarter bestående av två parallella gator i centrala Tirana levde fram till kommunismens fall ledarna i Europas mest hemlighetsfulla land, folkrepubliken Albanien. Mitt i huvudstaden låg Kvarteret, där umgicks den politiska eliten och när någon av dem greps och avrättades var det inget man talade om - inte ens hemma vid köksbordet.
Peter Kadhammar har träffat människorna som levde och arbetade i Kvarteret, från den kommunistiske diktatorn Enver Hoxhas änka till politbyråmedlemmar, deras familjer, livläkaren som skrev falska sjukintyg för att Hoxhas barn skulle kunna resa till Paris och städerskan som också putsade riskornen Hoxha skulle äta. Resultatet är en unik och levande skildring av en värld som fanns alldeles nyss, en berättelse om politik, makthunger, fruktan - och kärlek.
Det är höst, och Per Wirtén åker tåg genom Europa. Han ser en kontinent, hårt prövad av finans- och flyktingkriser, som rör sig bort från den politiska samarbetstanken. Av det en gång så stolta och ambitiösa fredsprojektet återstår nu en valutaunion i avsaknad av gemensam politisk moral och ideologi.
Är vi framme snart? är en aktuell och utmanande historielektion av Sveriges mest spännande politiska författare.
Tidigare släpplängt 2017
