Tordyveln flyger i skymningen

När jag gick på mellanstadiet brukade min klasslärare läsa högt för oss vissa morgnar. Det kunde vara allt från Morfar Prosten till Mästerdetektiven Blomkvist, någonting om en haj, Ture Sventon och så minns jag speciellt Tordyveln flyger i skymningen.

Det jag minns är att den lämnade mig med en känsla som varade länge, fram till för ett par år sedan, då jag läste om den. Fram till för ett par år sedan var Maria Gripes mystiska Tordyveln flyger i skymningen utan anledning, bland de mest läskigaste böckerna som jag visste om, just för att jag tyckte att den var läskig då - på mellanstadiet - och inte hade vågat läsa om den. När jag sedan läste den själv, i vuxen ålder, gick jag in med blicken fäst mot att ta reda på vad det var som skrämde mig och inte fann svaret blev jag (en aning) besviken. Jag fann den inte alls läskig och glömde snabbt bort den. Vad jag inte såg då, men som jag såg nu, ett par år äldre och något klokare, var att Tordyveln flyger i skymningen är en fem-av-fempoängare och värd minst hundra emojihjärtan av alla omläsningar i världen.
IMG_2184

Tre ungdomar, syskonen Jonas och Annika och deras vän David hamnar av en tillfällighet utanför Selanderska gården en kväll i juni. Samma dag hade Jonas fått en bandspelare som han använde för att spela in diverse ljud som fanns runtomkring dem. Jonas skulle spela in ljudet av ett tåg som brukade passera Ringaryd precis 21.23, men den här kvällen var tåget försenat, för att en tordyvel hade flugit in i förarens öga och gjorde att tåget avgick några minuter senare. Natten innan hade David drömt om hur han gick genom trädgården och in till villan i Selanderska gården, trots att han aldrig varit där förut. I drömmen stötte han på en blomma som började röra på sig när en klocka slog, samtidigt som någon flicka i bakgrunden nynnade på en melodi. Någon dag senare berättar Jonas och Annikas mamma att fru Göransson, som bodde på Selanderska gården, att hon behövde hjälp med att ta hand om växterna i villan. Annika åtar sig jobbet och hon, Jonas och David, beger sig sedan dit och där ser de blomman som David drömde om. En rad mystiska händelser följer därpå. Till exempel är det en Julia J:son Andelius som ringer dit och säger sig äga villan. Hon vill spela schack. Ett annat exempel är att när ungdomarna lyssnar igenom bandet från den där kvällen i juni, då tåget var försenat, hörs oidentifierbara viskningar om ett sommarrum.

I nästa sekvens hittar ungdomarna nyckeln till ett rum på vinden, troligen har de funnit sommarrummet. En tordyvel flyger in under några golvbrädor och de måste rädda den. Det betyder otur att inte hjälpa en tordyvel som har hamnat på rygg, de kan inte hjälpa sig själva. Under golvbrädorna hittar de brev, daterade från sena 1700-talet. De är skrivna av Andreas och hans syster Magdalena, för en viss Emilie som bodde i villan. Genom breven får de ta del av en kärlekshistoria, den mellan Andreas och Emilie, och Emilies oro, återberättad genom Magdalena. Andreas anses inte vara tillräckligt fin för att vara tillsammans med Emilie, enligt hennes far och styvmor, så de har fått ses i hemlighet. Andreas som är en av lärjungarna till Carl von Linné och som har döpt en blomma efter Emilie. Samma blomma som David drömde om. I breven får de också veta att Andreas tog med sig en egyptisk staty från en av sina resor, men var är den nu? 

I början av romanen, genom stickande kommentarer från Jonas, får vi veta att Annika kan ha känslor för David. När ungdomarna första gången tar del av de gömda breven, fokuserar Annika mycket på kärlekshistorien mellan Andreas och Emilie och tycker att de andra tänker på fel saker. I början tycker hon att det är fantastiskt att de, då så unga, redan hade verkat bestämt sig för varandra. Men ju längre tiden går, ju mer involverade de blir i historien, ser Annika på historien Andreas/Emilie annorlunda. Istället blir hon arg för att Emilie verkar ha levt Andreas liv, ett liv åt honom, liksom hon hade levt underordnat sin far, istället för att leva för sin egen skull. 'Han var en egoist', säger Annika om Andreas. Hans brev handlar också mest om honom och aldrig frågar han hur Emilie har det. Med tiden får Annika också större insikt om sin relation till David och vad hon "gör" för att han ska uppskatta henne.

David däremot, fokuserar helt på de tankar Andreas har skrivit ner, och som Emilie har bett om ska tas fram när tiden är mogen för dem. Andreas trodde att allt levande hörde samman, även de döda. Den yngste av ungdomarna, Jonas, är mer intresserad av den egyptiska statyn som nämndes tidigare. Det märks att han är yngre och söker hellre spänning än stannar till och reflekterar. Han vill till varje pris lösa gåtan om den försvunna statyn och det vill tydligen fler än honom. Mycket snart rullar en spännande deckarhistoria igång och det gäller att hitta svaret, innan det hamnar i fel händer.

En karaktär som jag tycker är värd att nämnas är prästen Lindroth som har en betydande roll i berättelsen. Eftersom han var så inställsam i början och nästan för trevlig, väcktes misstankar hos mig, en som har sett alldeles för mycket Pretty Little Liars och som vet att även den som verkar god, kan ha onda avsikter. Men i Gripes roman är det tydligt vem som står vart.

I Tordyveln flyger i skymningen leker Maria Gripe mycket med tanken om vad som är slump och tillfällighet och om tillräckligt många tillfälligheter efter varandra egentligen kan ha varit bestämda på förhand, om det egentligen var ödet. Vad hade hänt om tordyvlarna inte hade hamnat på de där ställena? Och, undrar Gripe i slutet, vad var det som gjorde att just jag, som läsare, bestämde mig för att läsa den här boken? Var det en slump?
Starfall

"Set your dreams / Where nobody hide / Give your tears / To tide"

Untitled
Untitled
Just nu balanserar mitt bibliotekskonto på fem kronor från att spärras av på grund av för höga förseningsskulder och jag tänker att det kanske är dags att ge sig av då. Jag läser en kurs i barn- och ungdomslitteratur, vilket innebär att jag bland annat får diskutera de existentiella frågor som ställs i Tove Janssons Farlig midsommar och läsa om hur synen på barnet har förändrats genom tiderna. Jag ser på Under the dome samtidigt som jag äter middag, ibland också vid frukosten. Jag lånar fler böcker än jag hinner läsa, men läser ändå mer än någonsin. S. är i London och ska bo på en båt i en vecka, men när hon kommer tillbaka ska vi pyssla och lyssna på musik på ett språk varken hon eller jag kan. Jag tänker alldeles för mycket på Yrla Virvelflicka och undrar vad det egentligen blev av henne och om hon blev lycklig. Men det tjänar kanske ingenting till.

rubrikcitat från låten Wait av M83

Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg

Den som någon gång har försökt förstå innehållsförteckningen på till exempel schampo, tandkräm och hudkräm, vet nog att det är ungefär lika lätt som att lära sig alla växters namn på latin utantill. Hur kan det vara så att vi som konsumenter inte vet vad företagen och dessa skönhetsindustrier fyller tuberna och burkarna med, men ändå känner ett tillräckligt stort förtroende för, för att applicera innehållet på vår ömtåliga hud och riskera att påverka hela planeten? Det är inte en fråga som Katarina Johansson besvarar i sin bok Badskmt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg. Snarare försöker hon tala om vad de olika ingredienserna är och hur dessa kemikalier påverkar kroppen och miljön.

Många ämnen är svårnedbrytbara och kan lagras i organismer i flera år. Ju högre upp på näringskedjan man är i, desto högre halter av kemikalier får man i sig. Trots att användningen av dessa kemikalier inte har pågått under en lång tid, i jämförelse med hur länge det har funnits liv på jorden, kan man se effekterna i naturen redan nu. Ungar föds deformerade och reproduktionen minskar. Det här påverkar även oss människor.
 
I det vanliga schampot finns antagligen följande ingredienser som mer eller mindre är "nödvändiga" för att håret ska kännas rent och mjukt efteråt: 

- Natriumlaurylsulfat (SLS). 
Det här finns i det mesta som löddrar, som schampo, Bamses barntandkräm och Svanenmärkta Bliw-tvålar. Problemet med SLS är att det torkar ut huden och kan orsaka hudinflammation och hårbottenproblem, därför måste man tillsätta andra kemiska ämnen som tar bort den här effekten, som glycerin, silikoner eller rapsolja. Den danska Miljøstyrelsen har själv valt att klassificera SLS som ett CMR-ämne. "Det är sådana som kan vara cancerframkallande, kan ändra den genetiska informationen (mutagena) och/eller vara reproduktionstoxiska". Anledningen till att SLS finns på den danska listan, har inte en vetenskaplig forskning som grund, utan bygger på en datormodell som jämför ämnen med samma struktur med varandra.

- Parfym.
I innehållsförteckningen brukar det bara stå "parfum" utan att specifikt nämna vilka ämnen. En doft kan innehålla flera ämnen i väldigt små mängder, men klumpas oftast ihop på ingredienslistan. De mest allergiframkallande ämnena måste dock uppges var för sig om de finns i en viss mängd. Många av parfymblandningarna innehåller ftalater som ska göra så att doften varar längre, nackdelen är dock att ftalater kan orsaka hormonella bekymmer för pojkfoster. Vi konsumerar så mycket parfym att det renade vattnet, vid reningsverkets utlopp doftar av parfym.

- Konserveringsmedel. Okej att det inte är konserveringsmedlen per se som gör att håret är renare efter duschen, men det är dessa som gör att schampot kan stå hur länge som helst på hyllan utan att ingredienserna möglar. Dessa medel försvårar bland annat reningsarbetet av vatten, när de kommer ut i naturen och vissa av dem tror man är hormonstörande.


Men vad ska man som konsument göra? Katarina Johansson avslutar det hela med ett kapitel som heter Hjälp på vägen, där hon ger råd på hur man ska tänka och vad man kan göra, som till exempel  att man ska undvika produkter i sprayform och parfymera hårtopparna istället för direkt på huden och så vidare.

 

Johansson ger vidare recept på saker man kan göra själv, som schampo på ägg, honung och bikarbonat, och ansiktsmask på naturell yoghurt och honung. Det finns såklart ett litet dilemma med att röra ihop ätbara saker och sedan applicera det på hud, när det samtidigt finns människor runt om i världen som svälter. Så här skriver hon: "Jag tycker också att maten gör bättre nytta i magen. Samtidigt gillar jag inte svårnedbrytbara kemikalier i avloppet. Vare sig man använder syntetisk eller ätbar kosmetiska så tror jag att det viktigaste är att vi drar ner på konsumtionen. Vi behöver inte så mycket som vi tror och inte heller så ofta som vi tror, vi är bara fångade i en norm."

Johansson avslutar det hela med ett uppslagsverk över de ämnen som danska Informationscenter for Miljø & Sundhed tycker orsaka problem för antingen hälsa eller miljö, men hon har också lagt till ämnen som hon själv tycker att man ska undvika. Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg är skriven 2011 och mycket (eller tvärtom, lite) kan ha hänt sedan dess. Nya ämnen kan ha tillkommit medan gamla kan ha blivit förbjudna. Eftersom regleringen av vilka ämnen och kemikalier som får förekomma på marknaden är rätt så korrupt, läggs mycket ansvar på konsumenten själv. Självklart har man ett val, men man måste veta vad det är man väljer, skriver Johansson. Man måste lära sig vilka ämnen man ska hålla sig borta från och tänka själv. För framtiden.


LÄS MER:
För den som vill ha den danska listan över farliga kemikalier, har jag googlat fram danska Miljøstyrelsens lista "List of Undesirable Substances" från 2009. På den står det vad de olika ämnen kan ha för andra namn, vilken grupp av ämnen de tillhör och varför de är med på listan. Här.

2013 publicerade svenska Naturvårdsverket rapporten "Gifter & Miljö 2013 - om påverkan på yttre miljö och människor", som samlar bland annat studier och resultat från miljöövervakningsprogram som mäter halter och påverkan i den svenska naturen. Här.

5 bokrelaterade tips

Untitled

1. Rookie: How to write a novel
Världens bästa nättidskrift, Rookie Magazine, vars innehåll helt och hållet är gjort av fantastiska tjejer i tonåren, publicerar varje dag artiklar som är intressanta att läsa. Det kan vara allt ifrån bästis-problem till hur man målar pizza på sina naglar. Just den här artikeln ger tips på hur man skriver en bok. Första tipset är att veta vad som är viktigt för en själv, som till exempel varför just den här historien är så viktig att berätta. Listan avslutas med följande stycke:

Writing is a weird, lonely job, and it’s a life filled with rejection and criticism /.../, but who cares! I love it, and wouldn’t want my life’s work to be anything else. Art is important. Go write a novel.

2. Novelltävling med Litteraturmagazinet och Brevnoveller (endast för debutanter)
Är man redan haj på det här med skrivande och rentutav har några noveller på lager eller är snabb på att skriva ihop en, borde man skicka in en till den här novelltävlingen. Det är fritt tema och fina vinster! Deadline är 9 oktober. Mer information finns på länken ovan.

3. Bokbloggsmaraton med Photos and Books
Frida är en bokbloggare som jag har följt ett tag. Hon har för inte så längesedan kommit hem till Sverige, efter ett år som utbytesstudent i USA. Nu i september har hon startat igång någonting som hon kallar för bokbloggsmaraton, där hon under två veckor kommer att lägga upp 6-7 uppdrag. Hon har redan lagt upp det fjärde uppdraget, men det är ingen brådska med att hinna ikapp. Man kan se de här uppdragen som tips på vad man kan skriva om, om man har idétorka. Här är en länk till intro-inlägget. 

4. Kristina Lugns bokcirkel 
Om inte Johanna Lindbäck på Bokhora tipsat hade om detta SVT-tips hade jag nog aldrig hittat till Kristina Lugns bokcirkel, eftersom jag inte har sett någon annan tipsa om den någonstans på sociala medier. Kristina Lugn har bjudit in helt okända personer för att läsa böcker tillsammans och samtala om dessa, samt om livet. Tonen och tempot är lugnt och mysigt. Alla säger kloka saker och har varit med om så mycket, jag vill bara bli vän med alla personer och krama om dem. Nytt avsnitt varje onsdag, totalt 6 avsnitt.

5. Kulturkollo
Ett gäng bokbloggare har slagit ihop sina kloka huvuden och fina hjärtan, för att bilda ett kollektiv för alla som tycker om böcker. Så här skriver de om det de planerar att göra: "Vi kommer att ordna bokcirklar, temahelger och rapportera om viktiga kulturella händelser. Självklart kommer vi också att bjuda på texter om såväl gamla, som nya böcker". Hittills har det publicerats minst ett inlägg om dagen, ibland har det varit flera, och jag hinner inte läsa allt, men de inlägg jag har kollat in har innehållit tänkvärda och eftertänksamma texter, de är inte något man bara skriver ihop för att ha någonting att publicera.
Fyra inlägg från Kulturkollo som jag har bokmärkt:
Chick-lit - inget att skämmas över
Linda listar romantiska ungdomsböcker
Att cirkla i skolmiljö
min strupes sår, mitt hjärtas skri i världen

Vad bör göras? - jämställdhet och politik under femtio år

poppy
Titeln Vad bör göras? är densamma som Nikolaj Tjernysjevskijs, från 1863. I den målade han upp en värld där kvinnor och män var likvärdiga. Yvonne Hirdmans bok kom ut tidigare i år, detta supervalår, och handlar om Sveriges jämställdhetspolitik genom tiderna.

Sverige har i femtio år, det vill säga sedan 1960-talet, haft en politik för att det ska bli mer jämställt mellan kön - ja, trots att Sveriges myndiga kvinnor fick rösta första gången 1921 - men vad har egentligen gjorts och vilka har varit betydelsefulla i arbetet för ett rättvisare samhälle? Yvonne Hirdman har försökt göra en översikt över det senaste halvseklets jämställdhetspolitik, med hjälp av forskningsrapporter, uttalanden och politiska åtgärder, men eftersom men eftersom det saknas väldigt mycket empirisk forskning på just området jämställdhet. Därför skriver Hirdman att den istället ska läsas som en essä, "som ett försök att fånga de stora dragen och lyfta fram några av de små människorna". Genom att visa på respektive decenniums "marknadsföring" av jämställdheten, tydliggör hon hur tänket på jämställdhet har förändrats genom historien. Hirdman som själv var den som introducerade och utvecklade genusteori, samt var en av de som grundade Forum för kvinnoforskning vid Stockholms universitet.

Under 1960-talet förväntades kvinnorna gifta sig, skaffa barn och bli husmödrar. Det var också då som Sverige endast hade en kvinna som satt i regeringen, Ulla Lindström, som var "förvisad" till områden som passade en kvinna, det vill säga familj och konsumtion. Dessutom var det förbjudet att göra abort i Sverige. Då "drogs slöjan bort", som Hirdman skriver, "och demokratin stod där naken och borde ha skämts". Vad som på den tiden var fokus då, är inte densamma som nu. Då handlade det om att sudda bort könsrollerna för att det skulle bli ett mer jämställt samhälle, pojkar och flickor skulle båda uppfostras i att dela ansvaret för barn och hem, båda könen skulle vara jämställda. Nu, det vill säga 2000-talet, har det blivit allt mer individuellt. Om dåtidens jämställdhet handlade om jämställdhet mellan två kön i det heteronormativa samhället, började man nu inkludera även de som inte identifierade sig som varken kvinna eller man. 2005 bildades Feministiskt Initiativ, 2006 fick Sverige borgerligt styre. Hirdman skriver att det är svårt att dra en slutsats av vad som har hänt de senaste åren, just eftersom att det inte var längesedan, men att det går att visa fakta och ifrågasätta den analytiskt. Fakta: Den alliansregeringen storstatsade på att kvinnor skulle bli egenföretagande (100 miljoner mellan 2007-2009). Fakta: Kvinnor/jämställdhet används som argument för jobbskatteavdrag och skattereduktion för hushållsnära tjänster. Om jag i grova drag ska försöka sammanfatta denna redan koncentrerade historia: Jämställdhetspolitiken har gått från att handla om alla till var och en, eller som kapitlet för 2000-talet också heter: Från alla (lika) till många (olika).

Jag tycker att Vad bör göras? är skriven på ett sätt som gör det lätt att förstå och hänga med. Även om man inte är insatt i politik, blir man ganska kvickt insatt i jämställdhetspolitiken och det är ju bättre ingenting.

Läst i augusti

Systrar i jeans, Ann Brashares
Detta är förmodligen den mest ultimata sommarläsningen. Jag vet inte hur många gånger jag har läst om den och önskat att jag var Lena, Bridget, Tibby och/eller Carmen. Systrar i jeans är en bok jag lutar mig mot, när ingen annan läsning lockar. Den slår Tove Janssons Sommarboken med hästlängder i min mening, när det gäller sommarläsning. Jag skrev ett inlägg om den redan 2009 och jag känner ungefär likadant nu som då. Den här gången med lite mindre tårar, men mina känslor för den är desamma. Kanske beror det på att jag förstår många av de kulturella referenserna som nämns i förbifarten, väldigt implicit, som den där talkshowen Ricki Lake. Kanske beror det på att månen och saturnus befann sig i precis så långt ifrån varandra för att perfektion mellan läsare och text ska uppstå. Vad det än berodde på så kan jag säga att min förstagångsläsning säkert påverkar hur jag tycker om den idag och varje gång jag har läst om den sedan dess, eftersom det ligger så pass mycket nostalgi mellan raderna och i trycksvärtan, att den tar mig tillbaka, inte bara till USA, Grekland och Mexiko, där dessa tjejer befinner sig under sommaren, utan också till mig själv.

Så går en dag från våra liv och kommer aldrig åter, Jonas Gardell
Det är i dessa stunder, när jag verkligen vill skriva om en bok som på riktigt var vettig och viktig på samma gång, men har ett för kasst minne för att komma ihåg smådetaljer som karaktärernas namn, som jag inte har skrivit ned. I alla fall handlar Jonas Gardells roman med träffande titel om en grupp människor i en småstad någonstans i Sverige. Tiden är kring sekelskiftet till tjugohundratalet. Det är så självklart att skriva år tjugohundranågonting idag att det är svårt att tänka sig att det ens fanns någonting innan det. Dessa människor är inte lyckliga någonstans. En kvinna är singel, kanske i medelåldern, och alla omkring henne har familj och tjoar "se vad lyckliga vi är" och hennes egen familj undrar när också hon ska hitta någon. En annan kvinna befinner sig i ett olyckligt förhållande, liksom mannen hon är gift med. Båda letar efter någonting, de själva, som försvunnit med tiden och det liv de har byggt upp med sina barn. En annan man lever i sin ensamhet, efter att ha blivit lämnad i sin ensamhet. Trots att denna lilla roman är skriven i slutet av 90talet, kändes den fortfarande aktuell. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför. Gardell skriver skarpt och varsamt om dessa karaktärers misär och mer kan man väl inte begära. Läs den bara.

Höstsläppslängt, del 2: September

Några titlar jag ser fram emot att läsa från hösten/vintern 2014.
Information hämtad från förlagens hemsidor samt www.

När Annikas lillebror föds för tidigt blir sommaren ställd på ända. Istället för att åka till torpet i Småland blir de kvar i stan och Annika drar runt i Vasastan i jakt på något att göra.

I Observatorielunden lär hon känna den tuffa Kaja som bor i en stor våning på Östermalm, Ingrid som kallas Kex och vars mamma är på turné, Tobbe som har smitit ifrån föräldrarnas påtvingade sportaktiviteter och så Finnen och Lövet. Lövet som är alldeles för liten för att hänga i parken. Tillsammans leker de sanning och konsekvens, men bara med konsekvenser, för som Kaja säger: "Ingen bryr sig ändå om sanningen." 

Under högstadiet och gymnasiet var de kungarna i skolkorridoren. Profiler som alla ville umgås med. Problemet är att livet förändras. Hundra synonymer för kuk får inte längre någon att skratta. Och en luspank 19-åring som bor hemma hos mamma och tvingas skjutsa sin lillasyster till stallet varje dag är en nolla.

Kim börjar inse detta. Att omgivningen drar ner honom, håller honom tillbaka. Han vill skriva, men i Sölvesborg kommer man inte närmare mediebranschen än ett deltidsjobb som tidningsutdelare. Det är så han tillbringar sina nätter.

Då träffar han Robin. Robin, som vet ett annat sätt att vara ung. Som vet att det finns fler artister än Håkan Hellström och Melissa Horn och att det finns en värld bortom grabbumgänget i klubbstugan.


Med en ironisk, ömsint och klarsynt blick på människan utforskar Margaret Atwood våra mellanmänskliga relationer och vårt förhållande till tidens gång, naturen och skrivandet. Det på en gång personliga och politiska tilltalet som karaktäriserar hela hennes författarskap är också mycket påtagligt i denna diktsamling.


Harry och Craig har bestämt sig för att slå världsrekordet i längsta kyss: 32 timmar, stående, utan att släppa kontakt med den andres läppar. Kyssen följs av människor världen över. Runt dem finns vänner och familjemedlemmar – i alla fall från den familj som accepterar sin son som han är. Snart samlas det även främlingar, några beväpnade med tillhyggen och glåpord, men de flesta är där för att stötta och skydda. Och runt dem alla ljuder ett eko, en kör av röster från män som dött i aids. Män som minns hur det var att offra allt för att få vara sig själv och älska den man älskar, och hur de led för den rätten.

Världens viktigaste kyss är en berättelse om det omöjliga, och hur människor tillsammans kan göra det möjligt. En berättelse om att mötas, älska, skiljas, dö. Och där emellan: kyssas.




De är en helt vanlig familj: Bengt, psykiatriker, Mariette, lärare och deras sjuttonårige son Erik. När Bengt är på väg till en konferens i Kapstaden byter han plats ombord på planet med en okänd man och de inleder ett oväntat intimt samtal. Denna triviala omständighet sätter igång en oväntad händelsekedja i vilken mannen snart börjar ta över Bengts hustru och son under tiden han är borta. Vilket är mannens motiv? Är familjen Sund så harmonisk som den kan te sig på ytan? Vem sviker vem? 

Innan vi faller är ett tätt och lågintensivt familjedrama om fåfänga, förlorade illusioner, medelålderskris - och en längtan efter att bara ha någon att älska. Kanske finns där en väg tillbaka för en familj som efter alla år tillsammans gått vilse. Frågan är bara om den okände mannen är en olycksbådande inkräktare eller en räddare i nöden. 


Det är 1918 i Reykjavik, året då Island blir självstyrande. Ute i världen pågår första världskriget. Spanska sjukan härjar och når också Island. Tusentals människor blir sjuka och dör. Vulkanen Katla spyr upp eld och lavasten, och färgar himlen både dag och natt. Mitt i denna turbulens rör sig den sextonårige Máni Steinn, i utkanten av alla händelser, en outsider, dyslektisk och gay.
Hans livlina blir filmens värld, filmen som gjort sitt intåg och lockar islänningarna till de två biograferna i Reykjavik och den ständigt nya repertoaren av stumfilmer.
Máni Steinn - Pojken som inte fanns är en roman med ett mångfacetterat spel mellan skuggor och ljus, lik projektionen på en filmduk.


Motståndets melankoli är en surrealistisk roman i Gogols anda som utspelar sig i en liten ungersk stad. Fru Plauf sitter på ett försenat tåg på väg hem och kan inte låta bli att tycka att alla hennes medpassagerare är sorgliga skepnader. Så fattiga och obetydliga. Väl hemma får hon besök av den illasinnade fru Eszter som planerar att ta över hela staden med politiskt ränkspel. Hennes make, Valuska, som kan sägas symbolisera den naiva godheten, har gått in i sin egen drömvärld och skriver numera musik för duvorna.



Brev från Tove Jansson är ett urval brev till människor som har stått Tove Jansson mycket nära. Det är fråga om långa, fortlöpande brevsviter. De sträcker sig från 1930-talet till 1980-talet, inledda av den sextonåriga Toves brev från tiden vid Tekniska skolan i Stockholm hem till familjen.
Urval och kommentarer av Boel Westin och Helen Svensson.

Ett så starkt ljus är en roman om att försöka älska i en heteronormativ värld. Det är en skildring av hur krampaktig och cynisk man kan bli av att leva med en hotbild som de flesta inte verkar se. Men framför allt handlar den om en bländande längtan. Om Saras långsamt framväxande insikt att det är just i känslan av att berättelsen aldrig får börja, som en ny historia kan skrivas fram.
Författaren Max Schmeling får ett brev från Tibor Schittkowski, en bekant som han inte träffat på fyrtio år. Denne är döende och vill ha hjälp med någonting, men vägrar berätta vad det är frågan om. Eftersom Max står i tacksamhetsskuld till Tibor bestämmer han sig för att ställa upp. Han reser tillbaka till sin barndomsstad, träffar sin borttynande gamle skolkamrat och får ett uppdrag.
Vari detta uppdrag består är dock höljt i dunkel, åtminstone till en början, och Max dras in i en historia där hans egen roll blir allt tyngre men samtidigt alltmer svårbegriplig.

Straff är en tät och gåtfull thriller där inte mycket är vad det synes vara, och där upplösningen visar sig vara själva startpunkten.

{Länk till recension på Bookbirds}


Caroline och David växer upp på Södermalm, med ett särskilt band mellan sig. Syster och bror, två hjärtan som slår i takt, fyra öron som lyssnar. Tillsammans upptäcker de sin del av staden, skapar sig en värld långt från det som är svårt och obegripligt.

Men världens sorger kryper allt närmare David, och han ser det som sin uppgift att bekämpa alla orättvisor, att rädda människorna. Till slut kan inte Caroline skydda honom från hans tankar och infall, från en likgiltig och oförstående omgivning. När han glider in i psykisk sjukdom och hon samtidigt vill börja en ny tillvaro klipps bandet. Under många år lever de parallella liv, men så sker något som åter för dem samman.