Halvtid i The Sealey challenge. Någonting händer i mig när jag läser poesi. Jag vill börja lägga in långa pauser i mina meningar, betrakta världen lite på håll, långsammare. Ser jag skarpare eller blir allt suddigare? De tidigare omotiverade styckeindelningarna blir plötsligt inte konstiga längre. Blir det lättare att läsa poesi ju mer man exponeras för den? Kanske.
→ Dag 1-8.
Dag 9-16 ↓
9. Broderier av Burcu Sahin
Mödrar, broderier, ett nytt land och arv.
10. Hundstunden - kvinnlig bekännelselyrik av Kristina Lugn
"... När man är död / är man sannerligen död / och skiter i hur ledsen man var / medan man gick omkring här på jorden / och såg dum ut." Kristina Lugn <3
11. Välsignad dotter av Warsan Shire
Lättåtkomlig, blev berörd av många dikter som handlar om våld och flykt, livet som kvinna/mor/dotter. "Dikten kan börja med att han går baklänges in i rummet. / Han tar av sig jackan och sätter sig ner för resten av sitt liv, / det är så vi får pappa tillbaka."
12. Utan att du vet av Lena Sjöberg
Rim älskar man ju och Lena Sjöberg är en favorit. Tre tydliga teman: Vara ihop och kär, bli dumpad och världsfrågor som klimat och flykt. Lena Sjöberg har själv illustrerat. Lägger in en bonusbild från utställningen Berätta! Berätta! där det bland annat fanns en monter med skisser och utkast till det som sedan skulle bli omslag till diktsamlingen Brevet från mig, som blåmesen har skrivit om.
13.Vänligen bygg inga berg - betraktelser från kassan av Lina Arvidsson
Vad otacksamt att vara efter Lena Sjöberg, men någon måste vara det. Nu känns alla ord ogenomtänkta för ingenting rimmar. Det är verkligen som undertiteln säger: betraktelser från kassan. PLU- och streckkoder, kunder som kommer och går, ganska likt ett diskpass på biblioteket. Tycker inte att dikterna ska läsas enskilda, utan som dagboksanteckningar kanske, snarare. Efter halva är det något som händer, men utåt måste diktjaget vara glad och det är där det är som mest sårbart som dikterna blir bäst.
14. Och när det blir ljust blir det helt fantastiskt av Kristin Berget
Klimatkris, ett barn som föds, en värld går under. "Det här är vårt sista minne: Magma värmer upp jordkroppen inifrån / Graniten ger också ifrån sig kroppsvärme Ett ben lossnar och djuret faller samman / Ingen kommer minnas det ingen har sett det / det finns inte längre några vittnen"
15. Tulpaner av Agnes Gerner
Diktjaget förlorade sin mamma som ung och blir mamma själv några decennier senare. Om sorgen som alltid finns. Jag har ett minne av att jag har läst Gerners Skall men kan inte komma ihåg att jag förstod den då. Tulpaner är mer lättillgänglig.
Åh. vad intressant detta att man (jag, tydligen även du) kan bli så påverkad av tempot i, stilen i det man läser. Vet när jag läst sånadär lite hetsiga böcker som slarvar med skiljetecken att jag brukar börja tänka så då. Fantastiskt om det funkar "åt andra hållet" också. Att liksom få låna en mer eftertänksam betraktelse av världen?
SvaraRaderaTycker det är så spännande med ditt äventyr i poesiland, att du vågar kasta dig ut i det. Ska bli spännande att se vad som händer under halva två av utmaningen. Kanske kommer du ut på andra sidan som en fullfjädrad poesikonsument?
Otroligt fina inlägg också!
Tack snälla för fina ord!
RaderaJa, ibland kan jag märka att mina blogginlägg blir väldigt färgade av böckerna jag skriver om, så påverkad blir man absolut på något vis. Vad fint att se det som att man också kan sakta ner, ska ta med mig detta efter utmaningen. <3
Har tyckt så mycket om att läsa de här inläggen och drömmer om tid för att läsa mer poesi själv. Minns en fredag när min son lekte, jag tog en drink och läste en poesi-bok i soffan och det var så himla fridfullt. /Jagborhär
SvaraRaderaTack, vad roligt att du uppskattar <3
RaderaPoesi behöver inte ta så mycket tid, en dikt här eller där och det kan vara bra så.