Dag 1-8
1. Snart kommer nog fasanerna av Barbro Lindgren
Betraktelser från en trädgård, tiden som går och saknaden efter en mor.
2. Året runt av Jockum Nordström
Kollage och poesi. Gillade bilderna, vet inte riktigt vad jag ska säga om texterna. Några rim och något osammanhängande. "De ljumma timmarna är över / kölden fryser ros och klöver. / Utan lykta, ingen syn / bara mun och ögonbryn."
3. Barnet. En sonettkrans av Olivia Bergdahl
En sonett är uppbyggd efter en rad olika regler kring rim och takt. En sonettkrans består av femton sonetter där den avslutande sonetten består av de första raderna från de andra fjorton. Jag lärde mig detta först efter att jag läst Olivia Bergdahls Barnet som är just en sonettkrans. Olivia Bergdahl kände jag till sedan innan som poetryslam-poet och författare och är därför inte förvånad över att just hon klarade av att skriva en sonettkrans, men ändå mycket imponerad av detta diktverk som handlar om barnet som ska få drömma om vad det ska bli när det blir stor och få skor att växa i och barnet som inte får de möjligheterna.
Jag har också läst och skrivit om debutromanen Efter Ekot av Olivia Bergdahl som jag tyckte mycket om.
4. Sitta lugnt med ordentliga skor av Maria Seisenbacher
Om att ha en mor som får alzheimer och Seisenbacher ska tydligen ha försökt förmedla detta. Här hade jag svårt att hänga med.
5. Den svarta enhörningen av Audre Lorde
Otrolig diktsamling om sexism, rasism, kolonialism och homofobi med inslag av afrikansk mytologi. Tyckte framförallt om kärleksdikterna, men allt annat var också bra. Visste inget om Lorde förut, men hon verkar ha varit en otrolig person som jag gärna läser mer av. Trots en gedigen bibliografi finns bara tre verk översatta till svenska. "När jag rör dig fångar jag midnatt / medan måneldar flammar upp i min strupe / jag älskar dig kött till blomning / jag gjorde dig / och tog det gjorda / in i mig."
6. Kärleksfanskapet av Elin Johansson
Ska handla om att lämna en destruktiv relation, men jag tyckte att den var rörig, om man kan säga så om en diktsamling. Tyckte tilltalet var förvirrande, vem är denna du, är det den våldsamma pojkvännen eller är det barnet.
7. Kontaktreliker av Johan Attfors
Fattade noll. Det är någon enhörningstapet i fokus. På omslaget: en detalj ur The Unicorn Surrenders to a Maiden som finns på The Met Cloisters museum.
.jpg)
8. Slutdikt av Maria Tsvetajeva
Fick i förordet reda på att den handlar om när Maria blev dumpad av hennes kille i Prag, en stad som är högst närvarande i denna slutdikt. Många referenser till Gamla testamentet. Skulle nog behöva läsa den en gång till. "Där längs kajens rand, längst ut. / Slut. Var för sig och ej i hand, / som grannar håller sitt stängsel / vandrar vi - och från flodens strand - / gråt. Det fallande kvicksilvrets / sälta slickar jag som så, / men nte skickade himlen / Salomos måne i gråt."
Sammanfattning
Alla fördomar om att poesi är svårt att förstå är nästan sanna. Det är lätt att tro att lyrik ska gå fort att läsa, men det gör det inte, poesi kräver plats och tar tid. Många gånger måste jag läsa från pärm till pärm mer än en gång. Höjdpunkterna var Barnet av Olivia Bergdahl och Den svarta enhörningen av Audre Lorde.
Så imponerad över att du tar dig an denna utmaning. Vilken grej! Ser fram emot att se vilka guldkorn du kan vaska fram. Intressant det där med att det är svårt att förstå, det är väl huvudanledningen till att jag inte läser poesi, att jag känner mig för dum liksom, att jag skulle behöva nån sorts kurs för att fatta hur man ska läsa den. Men det kanske räcker att liksom läsa och göra sin egen tolkning? Även om den i mitt fall skulle vara på dagisnivå?
SvaraRaderaOckså intressant med Olivia Bergdahl, det enda jag läst av henne var förordet till en bok av Sun Axelsson som jag hållit på med i typ ett halvår nu (boken inte förordet) och det hade en så krystad ton att jag blev helt matt. Hon kanske är bättre på poesi än förord.
Jag ångrar mig lite redan, för jag ligger redan efter och hinner inte läsa annat. Poesi tar verkligen sjukt mycket tid! Om man verkligen ska fatta, så måste man nog djupanalysera varje dikt och det hinner man ju inte.
SvaraRaderaEgentligen kanske det är lite som med vilken text som helst, "den här var bra" "den här berörde mig", men upplägget/layouten får det att verka svårt? Och att man kanske blir "bättre" på att läsa poesi, ju mer man exponeras för det. Vad vet jag!!
Förord ska väl vara lite krystade också. Nu har jag inte läst just det förordet, men ramarna för ett förord är liksom satta på förhand.
Det är väl lite grejen med en utmaning, att man får prioritera bort annat (här annan läsning) en bestämd period? Lite som när man har bokcirkeldeadline och får pausa sitt övriga läsande. Behöver inte vara en dålig sak tycker jag... men du kanske har deadline på ditt övriga läsande?
RaderaMed det sagt är de enda utmaningar jag gjort på sistone en månad med en yoga/träningsapp och där var kortaste möjliga pass typ 4 minuter. Läsa en poesisamling tar ju lite mer än så...