Växla ringar med mörkret

Bruno K. Öijer är väl den poet i Sverige som inte behöver någon presentationstext, varken om honom eller hans verk, trots att det gått ett helt decennium sedan hans släppta poesisamling. Boken pryds av en gammal skrivmaskin upplyst av en ljusslinga i ett mörkt rum/en svart rymd. På fliken innanför baksidan (ursäkta en okunnig) endast ett författarporträtt. 

I Växla ringar med mörkret har Öijer blivit äldre, gammal, och lever inte lika mycket i nuet och framtiden som bland sina minnen och de känns avlägsna och avskalade. Kanske är det jag som inte har utvecklats så mycket, men min bästa Bruno är fortfarande när han skriver om kärleken, vilket påminner mig om att det kanske är dags att friska upp minnet och läsa hans tidigare diktsamlingar som jag minns att jag tyckte om. För när är det egentligen bäst att omfamna mörkret, om inte nu i den allra mörkaste årstiden? 

Här är en av mina favoriter från diktsamlingen:

Början

dikter om olycklig kärlek 

börjar oftast med ett tomt rum

med ett ensamt månljus genom gardinerna 

och ett sorgset regn mot fönstret

så även den här

The Sealey challenge (25-31)

Jag gick i mål. Jag skulle kunna skriva något om hur fyra veckor också är en menscykel -  något om att det började och slutade med blod och något om hur det märktes på mitt engagemang under veckorna. Sista veckan var jag lat och läste tre diktsamlingar på en dag istället. Sista veckan kanske var den svagaste veckan under hela utmaningen, jag undrar om det hade varit en skillnad om jag hade gett varje diktsamling lite mer tid, eller om jag hade tyckt lika ändå.

På det stora hela har det varit en salig blandning av poeter men en ganska tydlig uppdelning av kön och världsdel. Även om jag i nuläget är rätt less på att läsa kryptiska texter kommer jag nog se på den här utmaningen med längtansfulla ögon, kanske redan om ett år, för det har varit givande trots allt. Tack för att ni hängde med! Min nästa poesieskapad blir förmodligen på Bokmässan i Göteborg. Det ser jag fram emot.

The Sealey challenge → dag 1-8, 9-16, 17-24

Dag 25-31 ↓
25. Leva trots allt av Yu Xiu Ha

"... Ett liv är alldeles för kort för kärleken. / Det är inte ens tillräckligt långt för att tänka på dig. / Du finns här. / Det gör mitt liv omöjligt att leva. / Mitt liv har ingenting med dig att göra. / Jag vill leva. Det är det viktigaste."

26. Moder Justitia av Ida Eklöf 

Läste jag den försent (är jag för gammal) eller vad är det jag inte förstår. Diktsamlingen står i ungdomshyllan på mitt bibliotek. Dikterna handlar lika mycket om att vara kvinna i ett patriarkalt samhälle som att vara mamma, samtidigt är språket ungdomligt, milt sagt. Kan ju vara att jag har fått ta del av många värre öden under den här månaden, som gör att Moder Justitia bleknar i jämförelse. 

27. Helium av Bart Moeyaert 

Dikter om barndomen. "Tänk om felet inte är / min trånga rock. Tänk om / hela världen passar, / men inte för mig. Tänk om / det snart visar sig / att jag i åratal saknats / därute i rymden. ... / 

28. Prologer av Elnaz Baghlanian

Diktjaget väntar barn och tankar om rötter och historia börjar komma. Den handlar om flykt och föräldrarnas uppoffring för att hon skulle få allt hon ville ha i det nya landet, men att det bara skapade ett stort gap mellan dem. Och om en mamma som tappar minnet, förlorar det nya språket. Den här tyckte jag om.

29. Överlevorna av Matilda Södergran

30. Stamina av Bella Batistini

Skriven under pseudonym. Korta dikter/rader betraktelser/tankar/upplevelser inifrån ett fängelse. Nja.

31. Räkneboken av Ida Linde

Fragmentarisk, osammanhängande, men den har Något. Jag blev nyfiken på Ida Lindes romaner efter att ha läst denna.

The Sealey challenge (17-24)

The Sealey challenge → Dag 1-8, 9-16

Det märks att det är tredje veckan av fyra på utmaningen. Jag har slappnat av och läser inte lika koncentrerat. Det kan också bero på att jag har läst så mycket nonsens att min hjärna blir alldeles dimmig och fattar noll av allt. Jag längtar efter att läsa romaner igen! Med fullständiga meningar och en handling som är begriplig! Och inte ha någon deadline! Det är vad jag ser fram emot mest av allt: Att få läsa i min egen långsamma takt igen. 

Dag 17-24 ↓

17. Åttonde landet av Jila Mossaed

Vill så gärna tycka om den här, för jag gillade Jag föder rådjuret mycket. Men den här begrep jag inte. Jag läste den till och med två gånger för jag tror att det är något jag missar, den är lite för kryptisk. 

18. Bara för dig av Tove Ditlevsen

Har varit nyfiken på Ditlevsen ett tag och blev glad när jag såg att hon också hade skrivit dikter. Hon hade ett tufft liv, enligt Wikipedia. Hon gifte sig fyra gånger, med den tredje mannen blev hon narkoman, med den fjärde var hon drogfri men på grund av tvångstankar och depressioner gjorde hon flera självmordsförsök och lyckades till slut. Efter sig lämnade hon, förutom barn, även bland annat en självbiografisk trilogi som jag skulle vilja läsa någon gång.

19. Kollektiv minnesförlust av Koleka Putuma

Viktig och intressant, men lite spretig. "Evangeliet / är hur vitheten bryter sig in i våra hem / och tvingar oss på knä." 

20. Bärandet av Ada Limón

Om sorg över att inte kunna få barn och sorg över alltings utplånande av människohänder. Fina naturbetraktelser. Vill gärna läsa mer av Limón. 

21. Du är inte full du är fylld av Lina Ekdahl

Jag fann den här svamlig. Det var lite hit och dit, men sen mot slutet tolkade jag det som att det kanske är en onykter person som pratar? I vilket fall, inte det bästa jag läst.

22. Aases död av Aase Berg

Det är inte Aases fel, men på ett sätt är det. När jag läser Aases död blir jag arg, för att poesi får vara så här svår och ändå bli utgiven. Fattade faktiskt inget och efter att ha haft många sådana rann bägaren över, tyvärr. Pluspoäng för undervattenstemat.

23. Dagbok från fängelset av Ho Chi Minh

"Att tolka en poet är att med hjälp av inlevelse, fantasi och kunskaper försöka inte bara att förstå en dikt - texten - utan också de omständigheter som ligger bakom denna text." Förordet är skrivet av översättaren Jan Kunicki som beskriver arbetet med diktsamlingen och ger en bakgrundshistoria för oss som inte var med. Detta är endast en tolkning från en polsk översättning av de dikter som Ho Chi Minh skrev under sin fängelseperiod i Kina, eftersom han skrev dikterna på klassisk kinesiska och översättaren inte kunde det. Under arbetet med denna tolkning, hann Ho Chi Minh dö av sviterna från bland annat tiden i fängelse i Kina, där han var i 13 månader och förflyttades till fots iförd bojor mellan olika fängelser. Vietnam har en sårig historia som fransk koloni och slagfält. När diktsamlingen gavs ut på svenska första gången, 1970, pågick fortfarande Vietnamkriget. 

"Erkänner man krav på j ä m l i k h e t och r ä t t v i s a, måste man handla därefter.

I det privata livet.

På arbetsplatsen.

Inom Sveriges gränser och på det internationella planet.

Konkret, verklighetsnära.

Alla, tillsammans. 

Ingen borde längre ha råd att leva på bekostnad av andra." (Jan Kunicki).

24. Öckenvandrare av Elisabeth Rynell

Elisabeth Rynell har länge varit på min att läsa-lista och denna diktsamling gav mersmak.

The Sealey challenge (9-16)

Halvtid i The Sealey challenge. Någonting händer i mig när jag läser poesi. Jag vill börja lägga in långa pauser i mina meningar, betrakta världen lite på håll, långsammare. Ser jag skarpare eller blir allt suddigare? De tidigare omotiverade styckeindelningarna blir plötsligt inte konstiga längre. Blir det lättare att läsa poesi ju mer man exponeras för den? Kanske. 

→ Dag 1-8.

Dag 9-16 ↓

9. Broderier av Burcu Sahin

Mödrar, broderier, ett nytt land och arv. 

10. Hundstunden - kvinnlig bekännelselyrik av Kristina Lugn

"... När man är död / är man sannerligen död / och skiter i hur ledsen man var / medan man gick omkring här på jorden / och såg dum ut." Kristina Lugn <3

11. Välsignad dotter av Warsan Shire

Lättåtkomlig, blev berörd av många dikter som handlar om våld och flykt, livet som kvinna/mor/dotter. "Dikten kan börja med att han går baklänges in i rummet. / Han tar av sig jackan och sätter sig ner för resten av sitt liv, / det är så vi får pappa tillbaka."

12. Utan att du vet av Lena Sjöberg

Rim älskar man ju och Lena Sjöberg är en favorit. Tre tydliga teman: Vara ihop och kär, bli dumpad och världsfrågor som klimat och flykt. Lena Sjöberg har själv illustrerat. Lägger in en bonusbild från utställningen Berätta! Berätta! där det bland annat fanns en monter med skisser och utkast till det som sedan skulle bli omslag till diktsamlingen Brevet från mig, som blåmesen har skrivit om.

13.Vänligen bygg inga berg - betraktelser från kassan av Lina Arvidsson

Vad otacksamt att vara efter Lena Sjöberg, men någon måste vara det. Nu känns alla ord ogenomtänkta för  ingenting rimmar. Det är verkligen som undertiteln säger: betraktelser från kassan. PLU- och streckkoder, kunder som kommer och går, ganska likt ett diskpass på biblioteket. Tycker inte att dikterna ska läsas enskilda, utan som dagboksanteckningar kanske, snarare. Efter halva är det något som händer, men utåt måste diktjaget vara glad och det är där det är som mest sårbart som dikterna blir bäst.

14. Och när det blir ljust blir det helt fantastiskt av Kristin Berget

Klimatkris, ett barn som föds, en värld går under. "Det här är vårt sista minne:    Magma värmer upp jordkroppen inifrån / Graniten ger också ifrån sig kroppsvärme    Ett ben lossnar och djuret faller samman / Ingen kommer minnas det   ingen har sett det / det finns inte längre några vittnen"

15. Tulpaner av Agnes Gerner

Diktjaget förlorade sin mamma som ung och blir mamma själv några decennier senare. Om sorgen som alltid finns. Jag har ett minne av att jag har läst Gerners Skall men kan inte komma ihåg att jag förstod den då. Tulpaner är mer lättillgänglig.

16. Också fåglarna är fångar i sorgespelet av Bo Setterlind