Aprils frusna blommor

Aprils frusna blommor (jättefintitel) av Ismaïl Kadaré är och förblir ett mysterium för mig. Den börjar helt okej med att det har blivit en folksamling runt en sovande orm (helt normalt, eller hur?) , men sedan fallerar mitt intagande av både handling och alla former att se den röda tråden.

Det handlar säkert inte om att boken var tråkig, utan mer om min otroligt okoncentrerande period och det faktum att boken allt längre fram blandar ihop feberdrömmar och verklighet. I början var det klart och tydligt vad som var myt och vad som var reellt, men sedan när Mark, som boken handlar om, får feber blir det allt mer otydligt. Lägg därtill på ett Albanien som lösts ur kommunismens klor och inte längre vet åt vilket håll det ska gå och gamla seder som nästan hade glömts bort, men som nu kommer igen i form av en gammal bok, i vilken det står vilken familj som står i skuld till vilken och om det handlar om blod som måste spillas.

Jag har läst om boken på ett par bloggar för att liksom rekapitulera, se vad det är som jag har missat. Och visst lade även jag märke till att det uppstod konflikter, speciellt när det gamla mötte det nya, men det berodde förmodligen mest på att läsaren innan mig hade strukit under ett par ställen i boken där sådana strider uppstod. Det gjorde inte att jag tyckte att boken var mer än.. nja? Okej.

5 kommentarer:

  1. Jag delar din uppfattning- och jag kom inte ens igenom den här boken... konstaterade att "not my cup of tea". Den fångade helt enkelt inte mitt intresse. Tråkigt i sig för inte finns det väl precis en uppsjö på översatta albanska författare.....

    SvaraRadera
  2. Det är skönt att veta att det finns andra som tycker som jag när det gäller en bok som "ska vara bra", men inte är det :)

    SvaraRadera
  3. Violen, som läst många böcker av Kadaré, tycker att denna är en av de sämre, så han kan nog vara värd att prova igen. Jag gillade boken, mycket för att jag arbetat med flyktingar från Albanien och Kosovo och tyckte det var intressant att ta del av kulturen.

    SvaraRadera
  4. Ja, Lyran har rätt, den här fick bara en tvåa av mig minns jag......men jag läste ju Bröllopet istället i utmaningen och den var ju jättebra.....
    här har jag samlat det jag läst av Kadaré.....

    http://violensboksida.bloggplatsen.se/kategori/42507-kadare-ismail/

    SvaraRadera
  5. Åh, då ska jag kolla upp om det finns någon annan bok av Kadaré som passar mig bättre.

    SvaraRadera