Redan på första sidan inser jag att detta inte är min grej, deckare med i detalj beskrivet grovt våld. Så småningom framträder också staden December och dess knäppgökar till invånare, och alltihop känns så osannolikt att Morden i Midsomer låter som en torr historiebeskrivning i jämförelse. Jag ska inte gå in på detaljer för då skulle jag aldrig bli klar. Och en huvudperson, till råga på allt med namnet John Wagner, som har ungefär lika mycket personlighet som en stol*.
Det som alltjämt intresserar mig är författarna, dessa två extremt drivna personer med uppenbar berättarglädje, och att detta är vad de pumpar ut = vad folk vill konsumera. Vad säger det om... landet? Förströelsen? Att det är böcker som dessa (med väldigt mycket våld och väldigt lite djup) som toppar listorna? Kanske ingenting. Kanske är det jag som är konstig.
* Inget ont om stolar, och vid närmare eftertanke finns det säkert de som har mer personlighet än karaktären John Wagner har.
haha, roligt! Blev extremt osugen, men förstår känslan av att vilja varva ner läsandet så väl. Jag brukar ägna mig är välskriven chicklit som Jojo Moyes (om hon ens går in under den kategorin), sen Ellie Griffiths deckarserie om Ruth och kanske någon annan deckare och varför inte lite Simona Arnstedt. Min hjärna brukar verkligen behöva olika typer av läsflow...
SvaraRaderaChicklit är ju också en väldigt bra "palate cleanser" mellan mer svårsmälta verk. Kanske ska satsa på det nästa gång! Har faktiskt inte läst Jojo Moyes, hade någon fördom om att hon inte skulle vara bra. Sätter upp henne på listan.
RaderaJa men precis, lite rening mellan varven. Tycker hon är bra, men skulle satsa på de senare böckerna då de tidigare inte alls har samma flyt. Andra kvinnors liv var fin, tyckte jag. Eller hela serien Livet efter dig.
RaderaMe before you (som jag antar är den första boken i Livet efter dig-serien) är den av hennes böcker som har högst betyg på Goodreads, så ska nog satsa på den!
Radera