Bokstavstro

Önskade mig Johanna Larssons debutbok Bokstavstro i julklapp, fast jag ju inte fattar poesi.

Den var lika bra som recensenterna tyckte, tycker jag.

Dikterna kretsar kring John Allen Chau, amerikansk missionär, och blandar en ganska rakt på sak redogörelse för hans historia (han försökte alltså missionera på en liten ö utanför Indien där det bor en isolerad ursprungsbefolkning, och dog på kuppen. Detta för inte jättemånga år sedan. Se t ex denna P3 Dokumentär) med funderingar, spekulationer kring varför han gav sig av på sitt uppdrag. Stämmer det ens att Bibeln uppmuntrar oss att göra alla folk till lärjungar, eller är det något som gått förlorat i översättningarna?

I ärlighetens namn är boken bitvis lite som en mellanstadieelevs faktatext om ett ämne (John Chau missionerar på Norra Sentinel), fast med fler radbrytningar och utan skiljetecken. Bitvis är den också en populärvetenskaplig text om bibelöversättning. Men som väl är finns det något mer. Jag upplever att tanken lyfter, att blandningen av dikttyper funkar helt enkelt. Bara en gång skaver det (vid en i mina ögon omotiverad anspelning på sexuellt våld).

Jag ser fram emot att ha den här tunna men innehållsrika lilla volym i min bokhylla och snart läsa den igen. Kanske blir den till och med en favorit.