Kamalas bok

Anna Lubińska / Adara Sánchez Anguiano

Huvudpersonen i Kamalas bok, skriven av Inger Edelfedt, befinner sig i gränslandet mellan tonårsrevolutionär och vuxendom. Hon har två jobb, en pojkvän och tak över huvudet, men känner ändå att det är någonting som saknas;

"Jag vill ju en massa saker och är inte särskilt dum men problemet är att jag inte kan vilja någon enskild sak tillräckligt starkt. /.../ Låtsas man tillräckligt bra så glömmer man till slut bort att man låtsas. /.../ Det enklaste vore förstås att låtsas att man vill vara en tjugotvåårig lönnfet blondin som jobbar i en presentaffär." (s. 23)

Över den sommar som romanen utspelar sig under, lämnas huvudpersonen av pojkvännen som bestämt sig för att åka och tågluffa med en kompis. Utan henne. Emellanåt varvas berättelsen med porträtt av personer i huvudpersonens närhet och känslostormar inuti henne.

Så här står det om hur hon och Stefan blev tillsammans: 
"Egentligen vet jag inte varför just Stefan är min pojkvän. Vi råkade bli ihop på en fest för fyra år sedan" (s. 15).

Och så här om hur hon känner att vara tillsammans med Stefan:
"Jag förstår inte varför det är så viktigt att Stefan ska vara kär i mig när jag själv hela tiden längtar efter något annat" (s. 16).

Hon blir passiv under sommaren, men tänker att hon ska utveckla sig själv, ta tag i saker och skriva färdigt den där diktsamlingen hon filat på väldigt länge, medan Stefan är borta, så att han, när han kommer tillbaka, får möta en ny version av henne. I hennes lägenhet börjar möglet ta över och det är knappt att hon vågar ta sig ut, för att hon då kommer att bli tvungen att göra sig fin. Som av en händelse, stöter huvudpersonen på en väninna som lever i ett lyckligt förhållande. Väninnan bjuder med huvudpersonen till ett sommarställe, där de ska spendera några dagar tillsammans med hennes pojkvän.

Kamala, som titeln åsyftar, är en flicka som huvudpersonen läste om i en tidning som liten. Kamala hittades i det vilda, tillsammans med hennes syster, och tros ha vuxit upp bland vargar. Systrarna togs till civilisationen för att uppfostras till människor. Det var bara Kamala som överlevde den övergången. Huvudpersonen tar henne från tidningsartikeln och flyttar in henne i sin egen kropp, där hon får växa upp och slåss. Kamala får bära huvudpersonens alla stormande känslor och allt som inte får synas utåt, att det finns inuti. I Ett flicklaboratorium i valda bitar - skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005, en doktorsavhandlning skriven av Maria Margareta Österholm, går det att läsa mer om Kamala och huvudpersonens psykologiska relation till henne.

Det finns mycket mer att diskutera kring ämnena i Kamalas bok, bland annat huvudpersonens självuppfattning kontra hur en ung kvinna bör se ut och vara. Så här säger hon i kapitlet Lycka: "Egentligen förstår jag inte varför jag inte är gladare. Jag träffar ju folk, går på fester och konserter, jag gör egentligen allt man ska göra när man är ung, och ändå känns det som om alltsammans är fusk. För vad jag verkligen är kan jag inte visa för någon" (s. 22). Så borde det inte vara, men så är det ofta.

Även om Kamalas bok är skriven för snart mer än 30 år sedan, den är närmare bestämt utgiven 1986, kände jag igen mig väldigt mycket i huvudpersonens sätt att tänka och känna, som om unga kvinnors liv vore universala och konstanta genom tiderna, på både gott och ont; "Man måste ju göra något av sitt liv. Man Måste Ju Göra Något Av Sitt Liv" (s. 23). Enkelheten och rakheten i Kamalas bok, gör att den är lätt att ta till sig. Samtidigt belyser Edelfeldt hinder som unga människor i samhället stöter på i deras liv, på ett väldigt bra sätt.