(don't say good bye to me, describe the sky to me)

Jag bläddrade bakåt i min kalender häromdagen, för att se vad jag har gjort de senaste månaderna. Senaste gången du och jag hördes av (den sjuttonde januari) har jag befunnit mig på födelsedagskalas tre gånger, varit på 8 mars-festival i en källare, åkt pulka, kommit trea i en musikfrågetävling två gånger, sett 20+ stycken filmer, insett att det är okej om det inte finns någon mening med livet per se... &c.

Jag tänker alltid att det inte är för mitt liv som du kommer hit för att ta del av, utan för texterna om böckerna som jag läser, vilket är varför det har varit så tyst i det här hörnet av rymden. Här är åtminstone ett litet hej från mig, ett livstecken, en kram. Både blåmesen och jag har det bra.

Jag hoppas att du gör saker som förgyller ditt liv, om än bara litegrann, varje dag. Jag vill gärna veta vad som händer i ditt liv men vågar inte fråga. Jag vet inte om vi känner varandra så pass bra än. Hur som helst så ses vi snart igen, visst? Säkert.

Surr,
Stjärtmes