Att skriva, Marguerite Duras. Ellerströms, 2014
Översta bilden av Misma Andrews
Hur mår maten? - djurhållning och djurskydd i Sverige
Per Jensen är professor i etologi och författare till boken Hur mår maten? - djurhållning och djurskydd i Sverige, i vilken han bland annat visar hur domesticeringen av djur har förändrat människans livsvillkor och djurens utseende och beteende. Han ställer också frågan huruvida det går att mäta djurens välfärd eller ej, när de inte själva kan säga något, samt om det är moraliskt att äta djur. Vidare berättar han om hur djurhållningen ser ut i Sverige i jämförelse med resten av Europa, hur djuren har det från födsel till slakt och vad skillnaderna är mellan ekologisk och icke-ekologisk djurhållning.
Inledningsvis ger Jensen en snabb överblick på hur djurhållningen har förändrats: i jämförelse med hur det var i mitten av 1970-talet, då 4% av befolkningen, cirka 300 000 människor, var sysselsatta inom jordbruket, är samma siffra idag nära 1%. Trots det, eller på grund av det, har gårdarna vuxit: "Den genomsnittliga mjölkgården hade i mitten av 1970-talet ökat till omkring 30 kor från 1930-talets färre än tio. Nu, några få decennier senare, har medelantalet kor stigit till över 70 och de allra största gårdarna kan ha 1000 djur eller fler. Slaktsvinsgårdar med 5000 grisar är inte ovanligt" (s. 14). Det låter som många djur och är det i verkligheten också och även om vi idag har mer kunskap än någonsin om hur djuren ska ha det för att må som bäst under sina liv, är djurhållningen inte helt optimal. När djurhållningen sker, som idag, bakom stängda dörrar och på stora fabriker och gårdar, är det mycket lättare att behandla djuren som endast en produkt, utan känslor och behov som andra djur. En Rosa blir endast ett nummer, någon i mängden som ska säljas till ett så billigt pris som möjligt, i en förpackning som vi förknippar mer till mat och näring, än ett djur som faktiskt har levt.
Det finns en djurskyddslag i Sverige, men det är en så kallad "ramlag" med allmänna utsagor som kan tolkas lite hur som helst. Därför finns också förordningar från regeringen, som är tydligare regler än det som står i lagen, men Jensen skriver att "merparten av det som står i förordningen är instruktioner till Jordbruksverket om vilka detaljer de behöver definiera och formulera närmare bestämmelser om" (s. 68). Det är förvirrande att det är så många steg av bestämmelser och "många upplever det störande att de inte alltid tycks tala samma språk" (s. 69). Som exempel nämner Jensen att det i ramlagen står att djuren ska kunna bete sig naturligt, men i föreskrifterna från Jordbruksverket står det vidare att det är tillåtet att ha slaktsvin i en box där varje gris har mindre än en kvadratmeter till förfogande. I sitt naturliga tillstånd, använder grisar ibland tusentals kvadratmeter för att leta efter föda, böka, umgås och bygga bon. Jordbruksverket utfärdar dels föreskrifter och dels allmänna råd. Föreskrifterna är jämställda med lagen, medan de allmänna råden "innehåller förslag på hur man på lämpligaste sätt kan uppfylla reglerna" (s. 68).
När Jensen skriver boken, 2012, har en statlig utredning av lagen presenterats som föreslår ändringar i lagen, men grundprinciperna för strukturen är samma. Jag har letat på Sveriges riksdags hemsida efter mer och förhoppningsvis nyare information om framsteg i denna utredning kring en ny djurskyddslag och det här är det senaste jag har hittat, från 9 april 2014. Det är dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) som besvarar en fråga från Jens Holm (V):
Ett kapitel ägnas åt djurhållningens miljöpåverkan. Det är ingen tvekan om att djurhållningen har en stor påverkan på miljön. Enligt Jensen står jordbruket för ungefär en femtedel av utsläppen av växthusgaser i världen och av den här femtedelen är cirka 80% från djurhållningen. Inräknat är t ex djurtransport (till uppfödningsgårdar och vidare till slakt), utsläpp från fabriker, djuren själva och traktorer och skördetröskor, för odlande av foder, transport av djurfoder (från regnskogsområden där sojabönor odlas), osv osv osv.
All djurhållning ska inte dras över en kam, utan bör granskas enskilt, vilket också Jensen gör. Ett kapitel ägnas åt mjölk och nötkött, ett annat åt grisuppfödning, ett tredje åt äggproduktion och kycklinguppfödning och ett fjärde åt får, päls, fisk och annat. Det går inte att betona tillräckligt på hur viktig den här boken är, dels för upplysning och dels för insikt.
Men, undrar kanske en annan, varför fortsätter vi med detta spektakel om varken miljö och djur mår bra? Ett av Jensens argument är att med betande djur får vi öppna landskap och en biologisk mångfald som inte hade varit möjlig utan djuren, men det är enligt mig ett klent argument, eftersom djurhållningen förstör så mycket på andra håll. Det kanske bör tilläggas att Jensen varken är vegetarian/vegan eller förespråkar en kost utan djur. Han kan inte se en framtid utan att djur slaktas, men anser att konsumtionen bör minskas. Han tror på konsumentmakt, om konsumenten vill betala mer för en bättre djurhållning, med långsam tillväxt och där djur inte föds upp för att bli större än vad det är hälsosamt och producera så mycket mjölk som möjligt, kommer det också att bli så. Jag vet inte jag.
Hur avrundar man ett deppigt inlägg om djurhållning? Med att det finns hopp också i de farligaste haven? Ska vi vara glada över att Sverige verkar ha mycket bättre regler för djurhållning än i övriga EU? Att vi inte har något som kallas för gödkalvsuppfödning, där kalvarna föds upp på endast mjölk (-> blodbrist -> vitt kött -> delikatess) för att sedan slaktas vid tre månaders ålder? Att svenska kycklingar åtminstone får inredda burar?
Jag tycker inte att man har rätt till att tvinga andra människor till att helt utesluta animalier i sin kost. Vad som däremot är viktigt är att upplysa hur det faktiskt ser ut. Det här är hårda fakta om hur djuren har det under sin livstid, ingen mjuk vetenskap. Det handlar om val som vi som konsumenter måste göra varje dag. Så länge de som bestämmer inte har tillräckligt med hårda nävar, är det upp till oss som konsumenter som kan påverka. En ska veta att för att Rosa ska producera mjölk, måste hon föda kalvar. Dessa kalvar kommer att tas ifrån henne, för att hennes mjölk ska gå till oss. För allas bästa, bör en konsument göra sig medveten om vad denna konsumerar. Därför vågar jag nästan säga att det här är en av livets viktigaste böcker.
Hur mår maten? - djurhållning och djurskydd i Sverige
Per Jensen, Natur & Kultur, 2012
LÄS OCKSÅ
Matens pris - boken som matindustrin inte vill att du ska läsa av Malin Olofsson och Daniel Öhman
Inledningsvis ger Jensen en snabb överblick på hur djurhållningen har förändrats: i jämförelse med hur det var i mitten av 1970-talet, då 4% av befolkningen, cirka 300 000 människor, var sysselsatta inom jordbruket, är samma siffra idag nära 1%. Trots det, eller på grund av det, har gårdarna vuxit: "Den genomsnittliga mjölkgården hade i mitten av 1970-talet ökat till omkring 30 kor från 1930-talets färre än tio. Nu, några få decennier senare, har medelantalet kor stigit till över 70 och de allra största gårdarna kan ha 1000 djur eller fler. Slaktsvinsgårdar med 5000 grisar är inte ovanligt" (s. 14). Det låter som många djur och är det i verkligheten också och även om vi idag har mer kunskap än någonsin om hur djuren ska ha det för att må som bäst under sina liv, är djurhållningen inte helt optimal. När djurhållningen sker, som idag, bakom stängda dörrar och på stora fabriker och gårdar, är det mycket lättare att behandla djuren som endast en produkt, utan känslor och behov som andra djur. En Rosa blir endast ett nummer, någon i mängden som ska säljas till ett så billigt pris som möjligt, i en förpackning som vi förknippar mer till mat och näring, än ett djur som faktiskt har levt.
Det finns en djurskyddslag i Sverige, men det är en så kallad "ramlag" med allmänna utsagor som kan tolkas lite hur som helst. Därför finns också förordningar från regeringen, som är tydligare regler än det som står i lagen, men Jensen skriver att "merparten av det som står i förordningen är instruktioner till Jordbruksverket om vilka detaljer de behöver definiera och formulera närmare bestämmelser om" (s. 68). Det är förvirrande att det är så många steg av bestämmelser och "många upplever det störande att de inte alltid tycks tala samma språk" (s. 69). Som exempel nämner Jensen att det i ramlagen står att djuren ska kunna bete sig naturligt, men i föreskrifterna från Jordbruksverket står det vidare att det är tillåtet att ha slaktsvin i en box där varje gris har mindre än en kvadratmeter till förfogande. I sitt naturliga tillstånd, använder grisar ibland tusentals kvadratmeter för att leta efter föda, böka, umgås och bygga bon. Jordbruksverket utfärdar dels föreskrifter och dels allmänna råd. Föreskrifterna är jämställda med lagen, medan de allmänna råden "innehåller förslag på hur man på lämpligaste sätt kan uppfylla reglerna" (s. 68).
När Jensen skriver boken, 2012, har en statlig utredning av lagen presenterats som föreslår ändringar i lagen, men grundprinciperna för strukturen är samma. Jag har letat på Sveriges riksdags hemsida efter mer och förhoppningsvis nyare information om framsteg i denna utredning kring en ny djurskyddslag och det här är det senaste jag har hittat, från 9 april 2014. Det är dåvarande landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) som besvarar en fråga från Jens Holm (V):
"Jens Holm har frågat mig om jag avser att verka för en proposition baserad på de återstående delarna av djurskyddslagsutredningen.Det tredje kapitlet har rubriken "Kan man mäta hur djuren mår?" och svaret är ja, det kan man, men som Jensen skriver är välfärd ett relativt begrepp. Att djuren är friska är så klart det viktigaste, men det kan också vara det omvända. Ett djur kan vara friskt, men vara stressat och har beteendestörningar. Att djur reproducerar och växer är något som tidigare innebar välmående, men dagens djur har avlats fram till att vara så produktiva och växa så mycket som möjligt, "välfärden måste vara mycket dålig innan en gris slutar växa eller en höna upphör att lägga ägg" (s. 38). Att djuren ska få leva i ett så naturligt tillstånd som möjligt är en omöjlighet eftersom ingen vill betala ett så högt pris som det skulle kosta.
Regeringen har tillsatt, som Jens Holm också pekar på, den mest omfattande utredningen av djurskyddslagen som gjorts sedan lagen trädde i kraft för nu drygt 25 år sedan.Mot bakgrund av utredningens förslag har regeringen föreslagit vissa ändringar i den nu gällande lagen. Bland annat föreslogs i proposition 2013/14:41 ett förbud mot att genomföra sexuella handlingar med djur. Riksdagen antog regeringens lagförslag och det nämnda förbudet trädde i kraft den 1 april i år.Lagstiftningsförslag av den omfattning som det här är fråga om tar tid att bearbeta och analysera. Det behövs ytterligare analys av delar av utredningens förslag. Mot den bakgrunden har regeringen inte kunnat överlämna en proposition till riksdagen under våren 2014, så som tidigare planerats och aviserats. Vi kommer att arbeta vidare med djurskyddslagstiftningen och jag avser verka för att en proposition kommer till stånd."
Ett kapitel ägnas åt djurhållningens miljöpåverkan. Det är ingen tvekan om att djurhållningen har en stor påverkan på miljön. Enligt Jensen står jordbruket för ungefär en femtedel av utsläppen av växthusgaser i världen och av den här femtedelen är cirka 80% från djurhållningen. Inräknat är t ex djurtransport (till uppfödningsgårdar och vidare till slakt), utsläpp från fabriker, djuren själva och traktorer och skördetröskor, för odlande av foder, transport av djurfoder (från regnskogsområden där sojabönor odlas), osv osv osv.
All djurhållning ska inte dras över en kam, utan bör granskas enskilt, vilket också Jensen gör. Ett kapitel ägnas åt mjölk och nötkött, ett annat åt grisuppfödning, ett tredje åt äggproduktion och kycklinguppfödning och ett fjärde åt får, päls, fisk och annat. Det går inte att betona tillräckligt på hur viktig den här boken är, dels för upplysning och dels för insikt.
Men, undrar kanske en annan, varför fortsätter vi med detta spektakel om varken miljö och djur mår bra? Ett av Jensens argument är att med betande djur får vi öppna landskap och en biologisk mångfald som inte hade varit möjlig utan djuren, men det är enligt mig ett klent argument, eftersom djurhållningen förstör så mycket på andra håll. Det kanske bör tilläggas att Jensen varken är vegetarian/vegan eller förespråkar en kost utan djur. Han kan inte se en framtid utan att djur slaktas, men anser att konsumtionen bör minskas. Han tror på konsumentmakt, om konsumenten vill betala mer för en bättre djurhållning, med långsam tillväxt och där djur inte föds upp för att bli större än vad det är hälsosamt och producera så mycket mjölk som möjligt, kommer det också att bli så. Jag vet inte jag.
Hur avrundar man ett deppigt inlägg om djurhållning? Med att det finns hopp också i de farligaste haven? Ska vi vara glada över att Sverige verkar ha mycket bättre regler för djurhållning än i övriga EU? Att vi inte har något som kallas för gödkalvsuppfödning, där kalvarna föds upp på endast mjölk (-> blodbrist -> vitt kött -> delikatess) för att sedan slaktas vid tre månaders ålder? Att svenska kycklingar åtminstone får inredda burar?
Jag tycker inte att man har rätt till att tvinga andra människor till att helt utesluta animalier i sin kost. Vad som däremot är viktigt är att upplysa hur det faktiskt ser ut. Det här är hårda fakta om hur djuren har det under sin livstid, ingen mjuk vetenskap. Det handlar om val som vi som konsumenter måste göra varje dag. Så länge de som bestämmer inte har tillräckligt med hårda nävar, är det upp till oss som konsumenter som kan påverka. En ska veta att för att Rosa ska producera mjölk, måste hon föda kalvar. Dessa kalvar kommer att tas ifrån henne, för att hennes mjölk ska gå till oss. För allas bästa, bör en konsument göra sig medveten om vad denna konsumerar. Därför vågar jag nästan säga att det här är en av livets viktigaste böcker.
Hur mår maten? - djurhållning och djurskydd i Sverige
Per Jensen, Natur & Kultur, 2012
LÄS OCKSÅ
Matens pris - boken som matindustrin inte vill att du ska läsa av Malin Olofsson och Daniel Öhman
"Hur hinner du läsa så många böcker?"
Annikas litteratur- och kulturblogg ställer varje vecka en fråga i någonting som hon kallar för "bokbloggsjerka", där det är meningen att man ska kunna hoppa ("jerka") mellan olika bokbloggar som har svarat. Den här jerkan pågår mellan varje fredag och måndag, så att man ska ha tid för att svara och läsa andras svar.
Frågan hon ställer den här veckan (13-16 mars) är:
"Hur hinner du läsa så många böcker?"
Det korta svaret är att jag läser så fort jag har tid och överallt.
Det långa svaret är att jag läser när jag är på toaletten, när jag är på väg någonstans och det inte kräver så mycket uppmärksamhet, t ex om det är en promenadsträcka jag har gått många gånger, när jag äter, i reklampauser, när jag väntar, när det inte finns så mycket att göra på caféet, innan jag går och lägger mig och när jag har vaknat.
Min läsning går i vågor. Det finns vissa perioder när jag läser mer och perioder när jag läser mindre. Under vissa perioder läser jag inte alls och så får det vara, hur många dagar och veckor det än handlar om. Jag drivs av en önskan om att vara så beläst som möjligt och lånar många gånger böcker baserade endast utifrån namn/titel/framsida från biblioteket. Därför har jag fler böcker än jag förmår hinna läsa klart under låneperioden. Men det är också därför bibliotek är det bästa som finns, eftersom det är gratis och det finns ingen gräns för hur många man får låna. Det viktigaste är att hålla reda på när det är dags att låna om och/eller lämna tillbaka, så att man inte får för höga skulder...
Att läsa "många böcker" handlar mycket om att prioritera rätt och om lust, det ska inte handla om att läsa mest. Mitt inlägg med läspepp går att hitta <<här>>. Sedan har Ell gjort en lista med tips för hur man ska läsa mycket.
Andra som har svarat på bokbloggsjerkan:
Bokdamen, Ljúfa, Läsresan och Mest Lenas godsaker
Läst i februari
(gif)
I februari läste jag 29,5cm.
Totalt blev det 18 böcker, varav bland annat 6 bilderböcker och 9 romaner.
Dessa skrev jag om:
Ytterligare en som är värd att nämnas är omläsningen av Anna Höglunds fina Om detta talar man endast med kaniner som är mild och hård på samma gång.
Sedan läste jag även dessa:
Allt är guld, Sune av Sören Olsson & Anders Jacobsson, Rabén & Sjögren
Eva & Adam - Den andra killen av Måns Gahrton & Johan Unenge, Bonnier Carlsen
Fjäril av Sonya Hartnett, Bonnier Carlsen
Alice i Underlandet av Lewis Carroll, Albert Bonniers förlag
Till vildingarnas land av Maurice Sendak, Bonnier Carlsen
Kan vi inte bara låtsas som om ingenting har hänt? av Anette Eggert, Opal förlag
Töser! av Max Lundgren, Bonniers Juniorförlag
Herman och eldsvådan av Stian Hole, Alfabeta förlag
ABC och alla de andra gökarna av Anna Höglund, Rabén & Sjögren
Tre veckor över tiden
Mias mens är sen och hon är orolig över att hon är gravid.När hon berättar om det här för hennes kille, som är några år äldre, föreslår han genast att de ska gifta sig och flytta ihop, trots att han inte har ett jobb än. Själv är Mia kluven till att skaffa barn, dels eftersom hon är för ung och dels för att om hennes föräldrar hade gjort abort, skulle inte Mia finnas. Mias kille är född av frikyrkliga föräldrar och har således vuxit upp med ett synsätt, medan Mias mamma som saknar både utbildning och karriär, känner att hon skaffade barn alldeles för tidigt (å andra sidan, om Mias mamma hade gjort abort, hade inte Mia existerat idag). Det är Sverige, 1970-tal, Mias föräldrar bråkar oftare och oftare. Mia är snart arton och har ännu inte slutat skolan. I flera dagar går hon och oroar sig och vet inte vad hon ska göra. Hon har ingen att prata med.
Det finns naturligtvis både för- och nackdelar med abort och att inte göra abort, men den som säger det bäst, är ändå Mias pappa. De två har åkt iväg på en liten åktur, bara de två. På sistone har det varit något spänt mellan hennes föräldrar och nu avslöjar pappan att de ska försöka leva isär ett tag. Mias farmor har sagt att hennes föräldrar gifte sig alldeles för tidigt, att pappan är av den gamla traditionen, men det är inte mamman. Pappan är den första och enda vuxna person Mia pratar med om sin oro för att vara gravid. Det blir sedan en diskussion kring vad som är rätt och vad som är fel. Det de kommer fram till är att det inte är lätt, utan snarare väldigt komplicerat. Det gör ont, vilket beslut man än tar.
Gunnel Beckman skriver öppet kring sex, abortfrågor och preventivmedel. Jag tycker att tonen varken är för eller emot, utan visar de svårigheter det finns kring beslut om oönskad graviditet, att det inte alltid är enkelt, fastän det finns möjligheter att göra abort. Först utgiven ett år innan den nya abortlagen trädde i kraft (1974), var Beckmans bok förmodligen viktig för ungdomar och annorlunda, både i ton och ämne, i jämförelse med böcker skrivna på t ex 40-talet, där tonen ofta var fostrande och författarna ofta skrev didaktiskt, snarare än underhållande. Trots att den har några år på nacken, tycker jag ändå att Beckmans roman känns aktuell, inte minst därför att det fortfarande inte är självklart för alla med fri abort och tonårsgraviditeter ännu är någonting som existerar. Istället för att läsa boken i utbildande syfte, vilket jag inte tror var meningen i första hand, går det att läsa den för att se hur tankegångarna gick på sjuttiotalet och jämföra den med romaner på samma ämne som är skrivna idag.
★ Tre veckor över tiden, Gunnel Beckman (1980 [1973]), Bonniers Juniorförlag ★
Vårsläppslängt, del 3: Mars
Några titlar vi ser fram emot från de svenska bokförlagen under våren 2015.
I den här delen presenteras mars böcker.
Informationen är hämtad från internet, med reservation för eventuella fel.
Lista i alfabetisk ordning efter författarens efternamn.
Marie Darrieussecq, Man måste älska männen mycket (Norstedts)
Jenny Nordberg, De förklädda flickorna i Kabul (Albert Bonniers förlag)
De kallas ”bacha posh” – flickorna som kläs ut till pojkar av föräldrar som har ett desperat behov av söner. I förklädnad kan flickorna röra sig friare i ett hårt segregerat samhälle. De kan också arbeta och gå i skolan, tills puberteten sätter stopp och tvingar dem att bli kvinnor som gifts bort mot sin vilja. När journalisten Jenny Nordberg först berättade om det okända fenomenet i New York Times 2010 blev de förklädda flickorna en världsnyhet. Boken fortsätter att följa flera familjer på nära håll i Kabul och är en fascinerande historia om uppfinningsrikedom och kollektivt självbedrägeri, men blir också ett skakande reportage om hur lite en kvinnas liv är värt efter tretton års krig i Afghanistan. I sökandet efter hemligheter i en krigszon ställer författaren förbjudna frågor om sex och könsidentitet, om Gud och religiösa lagar, och om vad skillnaden mellan pojkar och flickor – eller män och kvinnor – egentligen består i. Det hon till slut finner i ett av världens farligaste länder lär oss något om vår egen historia och om människors vägran att acceptera förtryck genom alla tider.
Auður Ava Ólafsdóttir, Rosa Candida (Weyler förlag)
Lobbi är en ung islänning som ärvt en passion för trädgård och rosor av sin tidigt döda mor, nu drömmer han om att ge nytt liv åt en nästan bortglömd klosterträdgård i södra Europa. Han lämnar Island, sin far och sin autistiske yngre bror, men också den unga kvinna som han fått ett oplanerat men inte oälskat barn med. Till klosterträdgården tar han med sig ett exemplar av sin egen ros, Rosa Candida. Men barnets unga moder kommer plötsligt efter honom med sitt späda barn och vänder upp och ner på klosterlivet.
Karen Russel, Swamplandia! (Leopard förlag)
Trettonåriga Ava Bigtree växer upp på en ö i Everglades i södra Florida där hennes familj driver nöjesparken Swamplandia! Parkens huvudattraktion är den dödsföraktande alligatorbrotterskan Hilola Bigtree. Men när mamma Hilola dör i cancer förändras allt. Avas skyddade och sällsamma värld hotas och familjen börjar splittras. Ava bestämmer sig för att försöka rädda den konkurshotade parken och sin familj och ger sig av på en farofylld resa i träskmarken.
Fred Vargas, Cirkeltecknaren (Sekwa förlag)
Under flera månader rapporterar tidningarna om ett fenomen som förbryllar parisarna. Stora cirklar ritas med blå krita på trottoarer runt olika vardagliga föremål och bredvid står en mystisk fras skriven med vacker handstil. Kommissarie Adamsberg oroar sig. Något säger honom att detta bara är början och mycket riktigt återfinns snart en kvinna med avskuren hals i en av cirklarna. Tillsammans med sin brokiga skara kollegor på mordroteln måste Adamsberg göra sitt yttersta för att förhindra att fler faller offer för cirkeltecknaren. Cirkeltecknaren är den allra första boken i serien om kommissarie Adamsberg.
Gabrielle Zevin, Livet enligt Fikry (Forum bokförlag)
Livet har inte blivit som Fikry hade tänkt sig. Hans gravida fru har dött, hans bokhandel går sämre än någonsin och dessutom har någon stulit hans mest sällsynta och värdefulla bok, originalutgåvan av Edgar Allan Poes diktsamling ”Tamerlane”. I skotskrutig badrock och löparskor ger han sig iväg till polisstationen för att anmäla stölden. Men egentligen bryr han sig inte om förlusten, inte ens böckerna ger honom någon glädje längre och han isolerar sig på ön där han bor. Tills han en dag får en udda leverans som vänder upp och ner på hans tillvaro. Inte bara Amelia som regelbundet kommer på besök för att sälja in böcker noterar förändringen hos den annars så vresige bokhandlaren. Det är uppenbart för alla att hans liv har fått ny mening.
Mer vårsläppslängt:
Januari
Februari
I den här delen presenteras mars böcker.
Informationen är hämtad från internet, med reservation för eventuella fel.
Lista i alfabetisk ordning efter författarens efternamn.
Solange från den kritikerhyllade Flickan i Cléves är tillbaka. Hon har blivit en vuxen kvinna som lämnat Frankrike för Hollywood. På ett party träffar Solange skådespelaren och regissören Kouhouesso Nwokam, född i Kamerun men numera naturaliserad kanadensare. Hon blir blixtförälskad, han drömmer om att förverkliga sin Stora Idé: en filmatisering av Joseph Conrads roman Mörkrets hjärta, på plats i Kongo. Filminspelningen slutar i katastrof och de båda tvingas omvärdera såväl synen på varandra som sig själva.
Ann Heberlein, Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig (Albert Bonniers förlag)
I en svidande vidräkning med Gud söker Ann Heberlein svar på de klassiska teologiska frågorna - om Guds egenskaper, om allmakten och ondskan - och ifrågasätter Guds patriarkala framtoning. Svaren hon finner och får är inte vad hon förväntar sig. Gud visar sig vara någon annan än den hon föreställt sig.
Malin Hedin, Inte gå under (Norstedts)
Mirjam är fylld av entusiasm inför sin första lärartjänst på ett friskolegymnasium i en mindre svensk stad. Men verkligheten på skolan har inte så stora likheter med hennes höga förväntningar. Ledningen prioriterar inte den pedagogiska verksamheten och skolan har hög personalomsättning. Hon engagerar sig i den strulige eleven Azad. För att hjälpa honom från att gå under är hon tvungen att bryta mot en mängd regler, och vad som är det rätta blir allt svårare att avgöra.
Leif Holmstrand, Städer som inte är städer (Albert Bonniers förlag)
Med sin nya roman låter Holmstrand internationella storstäder utgöra spelplats för händelserna. Här förekommer Tokyo, Kinshasa, Los Angeles, Florens, Ramallah och Helsingfors. Om inte städerna är huvudperson i romanen så är kanske Mona och Peter det, de är två gestalter som i ständig upplösning rör sig i tillvarons utkanter, ofta utsatta, ofta i underläge. Med Städer som inte är städer skapar Holmstrand en hypnotisk text om en ständig flyktighet, där inget är stabilt och rollerna ständigt växlar.
Sun-Mi Hwang, Hönan som drömde om att flyga (Norstedts)
Detta är berättelsen om en höna som heter Knopp. En dag tröttnar hon på att lägga ägg efter ägg bara för att se dem forslas iväg till marknaden. Varje dag tittar hon ut genom ladugårdsdörrarna och ser de andra djuren ströva fritt. Knopp suktar efter ett annat liv. Hon planerar att fly ut i friheten och drömmer om att få ta hand om ett av sina ägg själv. En hymn för frihet, individualitet och moderskap med en kavat, pigg hjältinna som gör uppror mot sitt öde.
Miranda July, The first bad man (Brombergs)
Cheryl får ingen ordning på sitt känsloliv och bär ständigt på en klump i halsen. Hon är dessutom hemsökt av en bebis och besatt av kollegan Philip. Hon är övertygad om att det älskat varandra i sina tidigare liv och att det snart är dags att förenas i detta. När chefens dotter Clee flyttar in rubbas Cheryls pedantiskt ordnade värld. Och ändå är det Clee, det själviska blonda bombnedslaget, som får Cheryl att vakna till.
Camilla Jönsson, Ekon (B. Wahlströms)
Plötsligt sitter det en ny tjej i klassrummet. Alva försöker låtsas som ingenting, men redan första gången hon ser Liv är hon förlorad. Liv – den mystiska, tystlåtna, coola tjejen, som kommer och går lite som hon vill. Sakta närmar de sig varandra. Alvas vänner förstår inte vad hon håller på med, hon kan inte prata med sina föräldrar om det och samtidigt som Alva är världens lyckligaste är hon också mer ensam än någonsin. För Liv är inte alltid där, ibland försvinner hon in i sig själv, blir frånvarande eller otroligt arg. Det går upp för Alva att Liv inte är som alla andra, att hon inte är frisk. Och när Liv en dag försvinner på riktigt rasar Alvas liv samman. Vem är hon, om hon inte är med Liv? Och hur går man vidare, när det enda som finns kvar är ekon av det som en gång var?
Alice Kassius Eggers, Flickan med silverskorna (Rabén & Sjögren)
Det är jullov och Mika vet inte riktigt vad han ska hitta på. Mamma har fullt upp med sitt och han känner inte för att ringa någon kompis. En morgon ser han en mystisk figur smyga över skolgården. Vem är hon och vad gör hon vid den stängda skolan? Det visar sig snart att figuren på skolgården behöver hjälp, och att det är just Mika som måste hjälpa henne. Men kommer han att klara av det? Flickan med silverskorna är en lågmäld berättelse och ett spännande äventyr på samma gång. Mika är ingen typisk hjälte, utan en vanlig, lite tillbakadragen kille som visar stort mod när det verkligen gäller.
Felicia Margineanu, Uppkopplad - en guide till sociala mediers möjligheter (Modernista)
Det pratas fortfarande ofta om ungas användning av sociala medier i negativa termer, om att ungdomars internetanvändande skulle vara skadligt och om 90-talisterna som »den egocentriska generationen«. I Uppkopplad gör Felicia Margineanu – fotograf, inspiratör och social entreprenör – upp med den bilden. För henne och många andra är internet en plats och ett effektivt verktyg för att driva samhällsförändring och kämpa för demokrati och människors lika värde. Hon visar hur sociala medier ger sina användare unika möjligheter att förverkliga kreativa och politiska projekt, bryta normer, anta och förkasta identiteter.Ann Heberlein, Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig (Albert Bonniers förlag)
I en svidande vidräkning med Gud söker Ann Heberlein svar på de klassiska teologiska frågorna - om Guds egenskaper, om allmakten och ondskan - och ifrågasätter Guds patriarkala framtoning. Svaren hon finner och får är inte vad hon förväntar sig. Gud visar sig vara någon annan än den hon föreställt sig.
Malin Hedin, Inte gå under (Norstedts)
Mirjam är fylld av entusiasm inför sin första lärartjänst på ett friskolegymnasium i en mindre svensk stad. Men verkligheten på skolan har inte så stora likheter med hennes höga förväntningar. Ledningen prioriterar inte den pedagogiska verksamheten och skolan har hög personalomsättning. Hon engagerar sig i den strulige eleven Azad. För att hjälpa honom från att gå under är hon tvungen att bryta mot en mängd regler, och vad som är det rätta blir allt svårare att avgöra.
Med sin nya roman låter Holmstrand internationella storstäder utgöra spelplats för händelserna. Här förekommer Tokyo, Kinshasa, Los Angeles, Florens, Ramallah och Helsingfors. Om inte städerna är huvudperson i romanen så är kanske Mona och Peter det, de är två gestalter som i ständig upplösning rör sig i tillvarons utkanter, ofta utsatta, ofta i underläge. Med Städer som inte är städer skapar Holmstrand en hypnotisk text om en ständig flyktighet, där inget är stabilt och rollerna ständigt växlar.
Sun-Mi Hwang, Hönan som drömde om att flyga (Norstedts)
Detta är berättelsen om en höna som heter Knopp. En dag tröttnar hon på att lägga ägg efter ägg bara för att se dem forslas iväg till marknaden. Varje dag tittar hon ut genom ladugårdsdörrarna och ser de andra djuren ströva fritt. Knopp suktar efter ett annat liv. Hon planerar att fly ut i friheten och drömmer om att få ta hand om ett av sina ägg själv. En hymn för frihet, individualitet och moderskap med en kavat, pigg hjältinna som gör uppror mot sitt öde.
Miranda July, The first bad man (Brombergs)
Cheryl får ingen ordning på sitt känsloliv och bär ständigt på en klump i halsen. Hon är dessutom hemsökt av en bebis och besatt av kollegan Philip. Hon är övertygad om att det älskat varandra i sina tidigare liv och att det snart är dags att förenas i detta. När chefens dotter Clee flyttar in rubbas Cheryls pedantiskt ordnade värld. Och ändå är det Clee, det själviska blonda bombnedslaget, som får Cheryl att vakna till.
Plötsligt sitter det en ny tjej i klassrummet. Alva försöker låtsas som ingenting, men redan första gången hon ser Liv är hon förlorad. Liv – den mystiska, tystlåtna, coola tjejen, som kommer och går lite som hon vill. Sakta närmar de sig varandra. Alvas vänner förstår inte vad hon håller på med, hon kan inte prata med sina föräldrar om det och samtidigt som Alva är världens lyckligaste är hon också mer ensam än någonsin. För Liv är inte alltid där, ibland försvinner hon in i sig själv, blir frånvarande eller otroligt arg. Det går upp för Alva att Liv inte är som alla andra, att hon inte är frisk. Och när Liv en dag försvinner på riktigt rasar Alvas liv samman. Vem är hon, om hon inte är med Liv? Och hur går man vidare, när det enda som finns kvar är ekon av det som en gång var?
Alice Kassius Eggers, Flickan med silverskorna (Rabén & Sjögren)
Det är jullov och Mika vet inte riktigt vad han ska hitta på. Mamma har fullt upp med sitt och han känner inte för att ringa någon kompis. En morgon ser han en mystisk figur smyga över skolgården. Vem är hon och vad gör hon vid den stängda skolan? Det visar sig snart att figuren på skolgården behöver hjälp, och att det är just Mika som måste hjälpa henne. Men kommer han att klara av det? Flickan med silverskorna är en lågmäld berättelse och ett spännande äventyr på samma gång. Mika är ingen typisk hjälte, utan en vanlig, lite tillbakadragen kille som visar stort mod när det verkligen gäller.
Jenny Nordberg, De förklädda flickorna i Kabul (Albert Bonniers förlag)
De kallas ”bacha posh” – flickorna som kläs ut till pojkar av föräldrar som har ett desperat behov av söner. I förklädnad kan flickorna röra sig friare i ett hårt segregerat samhälle. De kan också arbeta och gå i skolan, tills puberteten sätter stopp och tvingar dem att bli kvinnor som gifts bort mot sin vilja. När journalisten Jenny Nordberg först berättade om det okända fenomenet i New York Times 2010 blev de förklädda flickorna en världsnyhet. Boken fortsätter att följa flera familjer på nära håll i Kabul och är en fascinerande historia om uppfinningsrikedom och kollektivt självbedrägeri, men blir också ett skakande reportage om hur lite en kvinnas liv är värt efter tretton års krig i Afghanistan. I sökandet efter hemligheter i en krigszon ställer författaren förbjudna frågor om sex och könsidentitet, om Gud och religiösa lagar, och om vad skillnaden mellan pojkar och flickor – eller män och kvinnor – egentligen består i. Det hon till slut finner i ett av världens farligaste länder lär oss något om vår egen historia och om människors vägran att acceptera förtryck genom alla tider.
Auður Ava Ólafsdóttir, Rosa Candida (Weyler förlag)
Lobbi är en ung islänning som ärvt en passion för trädgård och rosor av sin tidigt döda mor, nu drömmer han om att ge nytt liv åt en nästan bortglömd klosterträdgård i södra Europa. Han lämnar Island, sin far och sin autistiske yngre bror, men också den unga kvinna som han fått ett oplanerat men inte oälskat barn med. Till klosterträdgården tar han med sig ett exemplar av sin egen ros, Rosa Candida. Men barnets unga moder kommer plötsligt efter honom med sitt späda barn och vänder upp och ner på klosterlivet.
Karen Russel, Swamplandia! (Leopard förlag)
Trettonåriga Ava Bigtree växer upp på en ö i Everglades i södra Florida där hennes familj driver nöjesparken Swamplandia! Parkens huvudattraktion är den dödsföraktande alligatorbrotterskan Hilola Bigtree. Men när mamma Hilola dör i cancer förändras allt. Avas skyddade och sällsamma värld hotas och familjen börjar splittras. Ava bestämmer sig för att försöka rädda den konkurshotade parken och sin familj och ger sig av på en farofylld resa i träskmarken.
Fred Vargas, Cirkeltecknaren (Sekwa förlag)
Under flera månader rapporterar tidningarna om ett fenomen som förbryllar parisarna. Stora cirklar ritas med blå krita på trottoarer runt olika vardagliga föremål och bredvid står en mystisk fras skriven med vacker handstil. Kommissarie Adamsberg oroar sig. Något säger honom att detta bara är början och mycket riktigt återfinns snart en kvinna med avskuren hals i en av cirklarna. Tillsammans med sin brokiga skara kollegor på mordroteln måste Adamsberg göra sitt yttersta för att förhindra att fler faller offer för cirkeltecknaren. Cirkeltecknaren är den allra första boken i serien om kommissarie Adamsberg.
Gabrielle Zevin, Livet enligt Fikry (Forum bokförlag)
Livet har inte blivit som Fikry hade tänkt sig. Hans gravida fru har dött, hans bokhandel går sämre än någonsin och dessutom har någon stulit hans mest sällsynta och värdefulla bok, originalutgåvan av Edgar Allan Poes diktsamling ”Tamerlane”. I skotskrutig badrock och löparskor ger han sig iväg till polisstationen för att anmäla stölden. Men egentligen bryr han sig inte om förlusten, inte ens böckerna ger honom någon glädje längre och han isolerar sig på ön där han bor. Tills han en dag får en udda leverans som vänder upp och ner på hans tillvaro. Inte bara Amelia som regelbundet kommer på besök för att sälja in böcker noterar förändringen hos den annars så vresige bokhandlaren. Det är uppenbart för alla att hans liv har fått ny mening.
Mer vårsläppslängt:
Januari
Februari
Den gamle mannen och valen och Annas himmel
Jag hittade Stian Hole av en slump en dag när jag egentligen letade efter någonting annat. Vilken tur, säger jag, och varsågod. Här kommer två Stian Hole-tips: Den gamle mannen och valen och Annas himmel. Stian
Holes kollageliknande bilder är rika på detaljer, färgerna är mjuka och
historierna är bitterljuva. De är världar man vill hoppa in i och gärna
gör, många gånger om.
Den gamle mannen och valen handlar om Cornelius, som bor långt uppe i norr tillsammans med sin katt Trots. Hans bror, Halvor, bor på andra sidan udden, men han har inte Cornelius pratat med på flera år, sedan Halvor stack iväg med Cornelius fru. Men han kan ibland skymta hans vågiga hår och saknar att ha någon att spela schack med. Om dagarna samlar Cornelius fynd som har strandat under natten. Så en dag ligger där en val som har fastnat och inte kan vända tillbaka till havet. Cornelius försöker hjälpa valen, men han kan inte göra det ensam. Kommer han vara tvungen att bita i det sura äpplet och ringa sin bror?
Annas himmel handlar om Anna och hennes pappa som dagdrömmer sig fram en resa till himlen. Det står inte explicit att mamman har dött, men det går att gissa sig fram till det. Inledningsvis sitter Anna på en gunga, medan hennes pappa står en bit bort med en bukett röda rosor i handen. Ett kvinnoansikte i profil dyker upp på himlen, men pappan ser det inte. Han står med ryggen mot och ser ner på marken. Han hör inte. Genom ett hål i himlen tar de sig till en annan värld, Annas fantasivärld, så som hon tror att himlen ser ut. Ibland ställer Anna frågor om Gud och var mamman kan tänkas vara nu och pappan försöker besvara dem så gott han kan.
★ Den gamle mannen och valen, Stian Hole (2005, sv. 2013 övers. av Barbro Lagergren), Alfabeta Bokförlag
★Annas himmel, Stian Hole (2013, sv. 2013 övers. av Barbro Lagergren), Alfabeta Bokförlag
Björnens ögonblick
Björnens ögonblick är den sjätte boken på svenska av Olga Tokarczuk och är en samling essäer, där Tokarczuk har formulerat meningar om sina tankar kring böcker hon har läst, filmer hon har sett och platser hon har varit på, samt om minnen från hennes barndom. I essän med samma titel som boken, skriver hon om den händelse när hon upptäckte att hennes verklighet skiljde sig från andra och det som hon uppfattade var "på riktigt" kanske inte var det för andra:
"Det betydde nämligen att vi var åtskilda av en stor, hotfull och mångtydig rymd som det nu gällde att inleda försiktiga förhandlingar om. Att vi har våra egna världar som visserligen uppvisar många beröringspunkter men också sådana där de står mycket långt ifrån varandra. Det gäller alltså att lära sig vad vi har gemensamt och vad som är mitt eget, och som jag alltså blir tvungen att hålla för mig själv."
I en annan essä, betitlad Djurens masker, skriver hon om hur hon känner inför djurens lidande och jämför med människans. Eftersom människan kan ta stöd i kultur och religion, har hennes lidande en mening. Det har dock inte djuren, som varken får tröst, lindring eller frälsning. Djurens lidande är således "fullkomligt, absolut". Denna tanke slog ner i mig som en asteroid och har följt mig länge. Många av Tokarczuks tankar är värda att lägga på minnet, jag har fyllt flera sidor i min skrivbok, i väntan på att läsa något längre och mer sammanhängande. Jag kan inte säga om Björnens ögonblick är en bra ingång till Tokarczuks författarskap, eftersom den är min första bekantskap. Det jag är säker på är dock att dessa aperitifer har gett mig mersmak.
Björnens ögonblick, Olga Tokarczuk (2012, sv. 2014 övers. av Jan Henrik Swahn), Ariel förlag
[Bildkälla: Sydney K.]
Björnens ögonblick, Olga Tokarczuk (2012, sv. 2014 övers. av Jan Henrik Swahn), Ariel förlag
[Bildkälla: Sydney K.]
Fine little day - idéer, återbruk och meningsfullt nonsens
När Emma tipsade om den här otroligt fina inspirationsboken, sprang jag nästan omedelbart till biblioteket för att låna och bläddra i den själv. Elisabeth Dunker skriver om hur man bland annat kan sy ihop grytlappar av spets till täcken, göra böcker av klockor och trycka mönster på kläder. Läsaren får också kika in hemma hos Dunker och andra inspiratörer. Boken är som innehållet på Dunkers blogg och instagram komprimerat och samlat, tryckt på matta papperssidor.
★ Fine little day - idéer, återbruk och meningsfullt nonsens, Elisabeth Dunker (2014), Natur&Kultur ★