Tre veckor över tiden

Mias mens är sen och hon är orolig över att hon är gravid.När hon berättar om det här för hennes kille, som är några år äldre, föreslår han genast att de ska gifta sig och flytta ihop, trots att han inte har ett jobb än. Själv är Mia kluven till att skaffa barn, dels eftersom hon är för ung och dels för att om hennes föräldrar hade gjort abort, skulle inte Mia finnas. Mias kille är född av frikyrkliga föräldrar och har således vuxit upp med ett synsätt, medan Mias mamma som saknar både utbildning och karriär, känner att hon skaffade barn alldeles för tidigt (å andra sidan, om Mias mamma hade gjort abort, hade inte Mia existerat idag). Det är Sverige, 1970-tal, Mias föräldrar bråkar oftare och oftare. Mia är snart arton och har ännu inte slutat skolan. I flera dagar går hon och oroar sig och vet inte vad hon ska göra. Hon har ingen att prata med.

Det finns naturligtvis både för- och nackdelar med abort och att inte göra abort, men den som säger det bäst, är ändå Mias pappa. De två har åkt iväg på en liten åktur, bara de två. På sistone har det varit något spänt mellan hennes föräldrar och nu avslöjar pappan att de ska försöka leva isär ett tag. Mias farmor har sagt att hennes föräldrar gifte sig alldeles för tidigt, att pappan är av den gamla traditionen, men det är inte mamman. Pappan är den första och enda vuxna person Mia pratar med om sin oro för att vara gravid. Det blir sedan en diskussion kring vad som är rätt och vad som är fel. Det de kommer fram till är att det inte är lätt, utan snarare väldigt komplicerat. Det gör ont, vilket beslut man än tar.

Gunnel Beckman skriver öppet kring sex, abortfrågor och preventivmedel. Jag tycker att tonen varken är för eller emot, utan visar de svårigheter det finns kring beslut om oönskad graviditet, att det inte alltid är enkelt, fastän det finns möjligheter att göra abort. Först utgiven ett år innan den nya abortlagen trädde i kraft (1974), var Beckmans bok förmodligen viktig för ungdomar och annorlunda, både i ton och ämne, i jämförelse med böcker skrivna på t ex 40-talet, där tonen ofta var fostrande   och författarna ofta skrev didaktiskt, snarare än underhållande. Trots att den har några år på nacken, tycker jag ändå att Beckmans roman känns aktuell, inte minst därför att det fortfarande inte är självklart för alla med fri abort och tonårsgraviditeter ännu är någonting som existerar. Istället för att läsa boken i utbildande syfte, vilket jag inte tror var meningen i första hand, går det att läsa den för att se hur tankegångarna gick på sjuttiotalet och jämföra den med romaner på samma ämne som är skrivna idag.

★ Tre veckor över tiden, Gunnel Beckman (1980 [1973]), Bonniers Juniorförlag ★