Gender queer

På tal om förbjudna böcker, läste jag om Gender queer på Goodreads och blev nyfiken. Sedan 2021 har den toppat listan över de mest utmanade och förbjudna böckerna i USA enligt American Library Association, på grund av teman som HBTQIA+ och sex. Den kom ut i svensk översättning i slutet av maj i år, översatt av My Bergström. men jag läste den på engelska. 

Gender queer är Maia Kobabes grafiska självbiografi om hur hen som barn och under hela uppväxten aldrig passade in i någon av de mallar som tillskrivs de två könskategorierna man/kvinna. I den får man bland annat ta del av första gången hen inte fick vara med och leka för att hen var en tjej och hade baciller, den traumatiska upplevelsen när hen fick sin första mens och försökte dölja det i tre dagar, hur hen upptäckte David Bowie genom att tjuvlyssna på dennes crush och hur hen klippte håret som då var midjelångt kort i en "pojk-frisyr" och älskade när alla trodde att hen var en kille, ända upp till vuxen ålder och hen skulle gå på sin första dejt (i undersökningssyfte, hen skulle skriva en fanfiction och behövde ta reda på hur man hånglade) och senare även ta cellprov hos gynekologen. Men med alla motgångar kommer också positiva erfarenheter. Hon får stöd av både familj och vänner och lär sig om andra queer-personers sätt att hantera normer och problem på.

Det är första gången jag stöter på Spivakpronomen, e/em/eir. Tecknarstilen är tydlig och lätt att läsa.

Det är Kobabes egen historia, men det är säkert många som känner igen sig. Inte bara i känslorna som man får när man inte passar in, utan också bristen på information i sitt sökande efter andra som har varit eller är i samma situation. Som en svensk läsare är det svårt att förstå att något så här öppet, ärligt och sårbart kan vara så upprörande i USA. Floridas guvernör har kallat den för pornografisk, men som översättaren My Bergström säger i en intervju på SVT, så är det inte en bok som riktar sig till de allra yngsta utan mer övre tonåren. Och kanske är det just att den skildrar hbtq-erfarenheter på ett positivt sätt som gör att den sticker så många i ögonen? Det är åtminstone Bergströms teori. Jag är mest glad över att jag inte bor i USA.