I detta ögonblick
vid vår beröring
från rädslan vid våra kroppars nära beröring
skrider på fönsterblecket
en gråvit fågel
med tunna ben och redo att hugga
som alla fåglar
vackra i den tomma
stumma skräcken
i ögonen
fågeln är en överraskning
och en fulländning
som detta ögonblick då vi rör vid varandra
utforskar ögonblicket
vi aldrig levt förut
vid vår beröring
som famlar i ett oändligt ljus
tar fågeln gestalt stark
som dagsljuset i detta rum
dess smala böjda hals
dess till synes oseende ögon
dess själ liksom hopklämd inne i näbben
denna fågel förkunnar sin gestalt för oss
uppflugen på denna magiska punkt
då våra liv berör varandra
som våra kroppar
Joyce Carol Oates
Mörker och ömhet
→ Bildkälla
→ Mer poesi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar