sad [sæd] adj. 1 ledsen, sorgsen 2 sorglig, tråkig; bedrövlig; stackars
(källa: Nationalencyklopedins engelska ordbok)
Peter Pohl och Kinna Gieth: Jag saknar dig, jag saknar dig.
Den här ungdomsboken sticker ingalunda under stol med sitt tema, redan inledningsvis får man veta vad som kommer att hända. Jag minns nog att jag tänkte innan jag satte tänderna i den den där första gången för många år sedan att ja ja, nu vet jag att tvillingsyrran dör så då behöver jag inte bli ledsen när det händer. Efter en stund händer det, Cilla blir överkörd av en bil och Tina blir lämnad ensam kvar. Ja, läsaren är informerad på förhand om att det kommer att hända. Men tro inte att det går att hålla sig kall för det. Det är så fruktansvärt obehagligt, man kastas rakt in i ett liv som går i tusen miljoner bitar.
Så småningom samlar Tina förstås ihop sig, hon tvingas liksom alla som någon gång drabbats av sorg att fortsätta leva trots att ingenting någonsin kommer att bli likadant. Boken utvecklas till en mer eller mindre vanlig ungdomsbok med kärleksproblem, självförtroendekriser och jobbiga föräldrar. Men Cillas död fortsätter att vila som ett kvävande täcke över alltihop.
Jag blir sorgsen av böcker av så många olika anledningar: för att de är dåliga, för att de är illa skrivna, för att de är alldeles, alldeles underbara men förr eller senare måste ta slut eller för att det händer något sorgligt eller hemskt i dem. Anledningen till att den här boken får mig att lipa okontrollerat är antagligen att den handlar om döden. Efter en snabb titt på listan över böcker som förvandlar mina ögon till fontäner kan jag nämligen notera att jag i 99 fall av 100 gråter när karaktärerna dör. Döden i sig är ju i all sin oåterkallelighet både skrämmande och sorglig, och de allra bästa författarna lyckas framkalla precis den där känslan som man drabbas av i verkliga livet. Varför? Varför? Varför? ... Det är inte rättvist!
Andra böcker som får mig att böla: Before I die, I taket lyser stjärnorna, Boktjuven, Jinx, Anne på Grönkulla, Harry Potter och Fenixordern, New moon, Godnatt Mr Tom mfl, mfl.
Åherregud så många gånger man har gråtit när man läst Jag saknar dig, jag saknar dig. Det hjälper ju inte hur många gånger man läser den heller, jag lipar varje gång.
SvaraRaderaVid ett tillfälle kom min lillasyster in till mig, ganska deppig, och sa: "Du, jag behöver en bok som får mig att gråta." Det tog cirkus två sekunder innan hon hade Jag saknar dig, jag saknar dig i sina händer.