Edwards och Bellas redan problemfyllda romans stöter nu på ytterligare problem (annars skulle det ju inte bli mycket till intrig, eller hur?). Det ena leder till den andra, leder till det tredje, och allt slutar återigen i en nära döden-upplevelse för paret...
Tyvärr är det som i så många andra fall - uppföljaren når inte upp till föregående boks standard. Visst är boken spännande, och bitvis nästan outhärdigt gullig. Men något av det som fascinerade mig i den första boken fatts. Det är svårt att sätta fingret på vad, men jag misstänker att det är för att hela händelseförloppet känns lite krystat. När man kommit fram till den oundvikliga, förutsägbara samt lätt chockerande vändpunkten (som fick mig att gråta floder) känns det lite som att Meyer gripit efter första bästa idé och satt pennan till pappret.
Tyckte du att Twilight hade uppfyllt sin kvot av bestialiska odjur kommer du att bli gravt besviken; här ökar de nämligen ytterligare i antal. Det är fortfarande underhållning, även om jag inte kan låta bli att bli lite besviken (fast jag tvivlade redan från början på att Stephenie Meyer skulle kunna toppa sin debutroman). Den med självdisciplin nöjer sig med Twilight.
Den stora frågan är nu bara om det kommer att fortsätta att gå utför. För även om den här boken inte riktigt höll måttet, kommer jag knappast att kunna avhålla mig själv från att läsa övriga böcker i serien.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar