Vad bör göras? - jämställdhet och politik under femtio år

Titeln Vad bör göras? är densamma som Nikolaj Tjernysjevskijs, från 1863. I den målade han upp en värld där kvinnor och män var likvärdiga. Yvonne Hirdmans bok kom ut tidigare i år, detta supervalår, och handlar om Sveriges jämställdhetspolitik genom tiderna.

Sverige har i femtio år, det vill säga sedan 1960-talet, haft en politik för att det ska bli mer jämställt mellan kön - ja, trots att Sveriges myndiga kvinnor fick rösta första gången 1921 - men vad har egentligen gjorts och vilka har varit betydelsefulla i arbetet för ett rättvisare samhälle? Yvonne Hirdman har försökt göra en översikt över det senaste halvseklets jämställdhetspolitik, med hjälp av forskningsrapporter, uttalanden och politiska åtgärder, men eftersom men eftersom det saknas väldigt mycket empirisk forskning på just området jämställdhet. Därför skriver Hirdman att den istället ska läsas som en essä, "som ett försök att fånga de stora dragen och lyfta fram några av de små människorna". Genom att visa på respektive decenniums "marknadsföring" av jämställdheten, tydliggör hon hur tänket på jämställdhet har förändrats genom historien. Hirdman som själv var den som introducerade och utvecklade genusteori, samt var en av de som grundade Forum för kvinnoforskning vid Stockholms universitet.

Under 1960-talet förväntades kvinnorna gifta sig, skaffa barn och bli husmödrar. Det var också då som Sverige endast hade en kvinna som satt i regeringen, Ulla Lindström, som var "förvisad" till områden som passade en kvinna, det vill säga familj och konsumtion. Dessutom var det förbjudet att göra abort i Sverige. Då "drogs slöjan bort", som Hirdman skriver, "och demokratin stod där naken och borde ha skämts". Vad som på den tiden var fokus då, är inte densamma som nu. Då handlade det om att sudda bort könsrollerna för att det skulle bli ett mer jämställt samhälle, pojkar och flickor skulle båda uppfostras i att dela ansvaret för barn och hem, båda könen skulle vara jämställda. Nu, det vill säga 2000-talet, har det blivit allt mer individuellt. Om dåtidens jämställdhet handlade om jämställdhet mellan två kön i det heteronormativa samhället, började man nu inkludera även de som inte identifierade sig som varken kvinna eller man. 2005 bildades Feministiskt Initiativ, 2006 fick Sverige borgerligt styre. Hirdman skriver att det är svårt att dra en slutsats av vad som har hänt de senaste åren, just eftersom att det inte var längesedan, men att det går att visa fakta och ifrågasätta den analytiskt. Fakta: Den alliansregeringen storstatsade på att kvinnor skulle bli egenföretagande (100 miljoner mellan 2007-2009). Fakta: Kvinnor/jämställdhet används som argument för jobbskatteavdrag och skattereduktion för hushållsnära tjänster. Om jag i grova drag ska försöka sammanfatta denna redan koncentrerade historia: Jämställdhetspolitiken har gått från att handla om alla till var och en, eller som kapitlet för 2000-talet också heter: Från alla (lika) till många (olika).

Jag tycker att Vad bör göras? är skriven på ett sätt som gör det lätt att förstå och hänga med. Även om man inte är insatt i politik, blir man ganska kvickt insatt i jämställdhetspolitiken och det är ju bättre ingenting.