Into the wild

Christopher McCandless övergav sin familj och nästan allt han ägde för att leva i frihet och bevisa att han kunde vara oberoende sina föräldrar. Vad han drevs av, visste bara McCandless själv, men det går att spekulera att det bland annat var drömmar, och historier skrivna av Tolstoj, Thoreau och Pasternak om naturen och balansen hos en människa. Hans egen berättelse kommer dock aldrig att kunnas berättas av honom själv, eftersom man fann hans döda kropp ungefär fyra månader efter att han begav sig mot Alaska.

Innan dess hade den unge McCandless, som beskrivs som målmedveten, envis och desillusionerad, rest över hela USA i mer än ett år och kommit i kontakt med främlingar som han gjorde ett starkt intryck på. Det är genom dessa främlingars historier om denna högt intelligenta och möjligen dåraktiga person, som Jon Krakauer har kunnat spåra McCandless väg. Det är berättelserna och McCandless egna dagboksanteckningar, som han skrev på blanka sidor i sina medtagna romaner, samt hans egna fotografier, som har gjort den här biografin möjlig. Jag vill nästan påstå att Into the wild handlar lika mycket om människorna som korsade McCandless väg under dennes resor, och hur han påverkade dem när han var vid liv, samt efter hans död, som den handlar om McCandless själv.

Många som har läst och ogillat Into the wild, anser att McCandless var en bortskämd unge som hade det för bra och var självisk som bröt all kontakt med sin familj. Må så vara, men en sak som inte går att komma ifrån är att McCandless var en som utförde saker, som förverkligade sin dröm. Det är inte många som med gott samvete kan säga att de har varit "därute" och "gjort saker", trots att det endast varit för egen vinning.

För att bättre förstå varför McCandless handlade som han gjorde, har Krakauer letat inuti sig själv. Krakauer skriver att han var mycket lik McCandless när han var i samma ålder. Båda revolterade mot sina fäders förväntningar. Krakauer tillägnar ett par kapitel i Into the wild sin historia, vilken han försöker förklara hur han relaterar till McCandless, om hur han inte började läsa på universitet, utan istället flera gånger hade som mål att ta sig till toppen av Devil's thumb, belägen i Alaska. Dessa kapitel är de som drar ner det slutgiltiga betyget för mig. Å ena sidan, förtydligar Krakauer hans plats i handlingen. Han är författaren, den som intervjuar alla människor, den som går i McCandless spår. Det är inte konstigt att det väcker hans minnen till liv. Å andra sidan… Anledningen till varför jag lånade Into the wild var för att jag ville läsa om McCandless, inte Krakauer och inte heller Everett Ruess, en som 60 år innan McCandless öde förseglades försvann i Alaskas vilda natur, som också har fått ett kapitel.

I överlag är historien skickligt dokumenterad och vävd. Den som förväntar sig att Into the wild (texten) ska vara likadan som Into the wild (filmen) kommer att bli besviken. Det är dock inte skäl nog till att inte läsa den.