The hunger games

Suzanne Collins bjuder på en dystopisk och spänningsfylld historia, vari vår hjältinna, Katniss Everdeen, i sin lillasysters ställe inte har något annat val än att vara en av 24 tävlande i Hungerspelen. Ifrån samma distrikt lottas Peeta Mellark, en blond och till synes hårdhudad bagarpojk, som Katniss känner att hon har en skuld till sedan en tid tillbaka. Hungerspelen är en dödsallvarlig låtsaslek som hålls en gång om året, där den som överlever allt och alla går ut som segrande i kampen. Inte nog med att vara överlämnad åt en konstgjord natur i en arena, utan någon kontakt med den riktiga världen, direktsänds allting på tv. Den enda hjälpen man får är ifrån sponsorer som kommer att bistå en, om man imponerar och/eller gör tillräckligt bra ifrån sig.

Det hela är absurt, verkligen, att läsa om ett land som har gått så långt utför att man offrar 24 ungdomar mellan 12-18 år endast för att underhålla - de styrande gör verkligen allt för att tävlingen ska bli så spännande och blodig som möjligt - (och, sägs det, för att erinra medborgarna om hur hårt livet en gång var), för vad kommer vinnaren att få, förutom ära och en permanent plats på troféhyllan? Rikedom och framgång, förhoppningsvis, varav det förstnämnda är det som är högst eftertraktat av Katniss, som tagit över fadersrollen  som försörjare sedan denne gått bort och samtidigt försöker överleva skolan och livet i överlag. På wikipedia läser jag, som för att i vanlig ordning fylla i minnesluckor, att landet heter Panem och är resultatet av ett förfallet Nordamerika. Detta Panem är uppdelat i tolv, tidigare tretton, distrikt. Katniss och Peeta är ifrån distrikt 12.

Romanen ger en tankeställare över äktheten i det som sägs i media. I intervjuer utger Peeta sig att vara kär i Katniss och har varit det enda sedan han först såg henne på skolgården - är detta endast en strategi från Peetas sida eller är det sant? Jag har allt oftare börjat bli frustrerad över att inte kunna ta del av alla karaktärers tankar och känslor. Jag vet inte varför. Jag förstår inte heller hur jag hade kunnat vara så obrydd över det tidigare. Jag borde kanske också nämna att romanen innehåller en, vad jag förmordar, början till ett triangeldrama byggd på konstellationen Peeta, Katniss och Gale Hawthorne (Katniss' bästa vän och partner in crime).

The hunger games/Hungerspelen är väldigt bra skriven och Katniss är övertygande i sin roll som dotter, storasyster och kämpe. På grund av en fördröjning i nedskrivandet av denna text kan jag inte minnas annat än att jag tyckte att den var bättre än bra och att den då var värd fem av fem om jag hade gett den ett betyg, dels för att den var spännande - Collins höll tempot högt i princip genom hela romanen - och dels för att den innehöll allt ifrån allvar till komik.

The hunger games/Hungerspelen är första delen i en trilogi. Uppföljarna är betitlade Catching fire/Fatta eld och Mockingjay/Revolt.