Jinx Kingsley vaknar upp på ett sjukhus och minns ingenting av de senaste veckorna. Att hennes fästman övergivit henne för hennes bästa vän Meg, och de två därpå följande självmordsförsöken - allt har försvunnit in i hennes minnes mörka rum. När det sedan kommer i dagen att det nyblivna paret inte alls åkt till Frankrike för att slippa skvallret utan brutalt mördats med slägga uppstår en fascinerande, knepig situation. Vad är det Jinx inte kan minnas? Var det hon som mördade Meg och Leo? Eller kan hennes återfunna minnen flytta ner henne från topplaceringen över misstänkta?
Allt är väldigt genomtänkt - i slutändan läggs varje liten pusselbit rätt och bildar en resonabel helhet. Lite besvärligt var det i början när man satt där med en massa småbitar och förgäves försökte komma ihåg vem som var DS Fraser och DI Maddocks och vem som höll på med vilket fall, vem som var släkt med vem och så vidare. Men det var värt det. Dessutom var den precis så knepig att man i vissa skeenden kunde ligga steget före och känna sig lite smart.
Min ytterst begränsade erfarenhet är att brittiska deckarförfattarinnor sällan gör dåligt ifrån sig. Walters är inget undantag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar