Kärlekens historia

Den här boken har tre berättelser, och så småningom även fyra, som allihopa har en koppling till en bok med titeln Kärlekens historia.

Vi får följa Alma, som är döpt efter alla flickor i boken, och hennes jakt på en perfekt styvfar åt sin mamma som är översättare, Leopold Gunsky, vars barndomskärlek Alma flydde till Amerika under andra världskriget, Zvi Litvinoff, som är mer känd som den som skrev boken Kärlekens Historia.

Kärlekens historia är en berättelse med flera lösa trådar som, ju längre in i handlingen man kommer, sakta binds ihop till en och jag tänkte oundvikligen på Jonathan Safran Foers bok Extremely loud and incredibly close. Jag blev lika förundrad av den som jag fick av den här.

Den här boken väcker alla sorters känslor under tiden som man läser den: lycka, sorg, ilska, saknad men också förvirring om man inte är tillräckligt uppmärksam för här spelar detaljerna roll. Och den verkar innehålla allt från minnen till kärlek till döden - allt utom talstreck.

Jag är en sån person som samlar på fina citat och under läsningens gång blev det en hel del hundöron, eftersom nittionioprocent av alla böcker jag läser kommer ifrån bibliotek, men om det skulle vara min egen bok skulle den istället nu vara full av uppstickande post-it-lappar. Det här är en av alla citat som jag har tagit från boken och sedan lagt in i en bok med andra citat från alla möjliga ställen:

Varför blir folk alltid uppkallade efter döda personer? Om de måste bli uppkallade efter någonting över huvud taget, skulle det väl kunna vara efter något varaktigare, som himlen eller havet eller kanske till och med idéer som ju aldrig dör, inte ens de dåliga.

Boken i helhet sparar jag någonannanstans, nämligen i hjärtat.